Aftonbladet – 5 maj 1848, sida 3

ICA0 MERA al bg — OCD de der hemtla hela sin vigt ifrån den förskräckelse, som de af dimman ökade dimensionerne gifva. Sådan är den gräsliga tidens jette. Bedjen blott helt lugnt den farliga jetten komma och försöka att laga hvad han så häftigt pockar på, och — j skolen se, om han vågar det! RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. Ehuru polismålen rörande gatuuppträdena sistl. Mars månad ännu icke äro fullt afslutade, torde det dock intressera mången att veta, att bland derföre anklagade personer ingen, enligt hvad Bildningscirkelas matrikel utvisar, tillhörer cirkeln; att tvärtom ett stort antal af densamma verkade för lugnets och ordningens återbringande, torde vara allmänheten bekant. — Två falska hundrabankosedlar, som synbarligen äro af telegrafisterna Hellborgs fabrik, hafva kommit i dagen och blifvit tillvaratagna af polisen. En dalkarl, Per Persson, hvilken som vedsigare uppehållit sig här i staden, hade för några dagar sedan sökt att få vexla den ena sedeln i en läderbod; men handelsmannen var icke fullt öfveriygad om sedelns riktighet, utan uppmanade Per Persson att derom skaffa sig upplysning på annat båll. På fråga huru ban åtkommit sedeln, hade Persson uppgifvit en vaktmästare såsom sin fångesman; men detta var icke sanningsenligt, ty han. hade, efter hvad han sedan måste medgifva, till vexling emottagit sedeln af två andra vedsågare, hvilka hittat den i en vedkällare under rådhuset. Förmodligen hade telegrafisien Hellborg, när han, efter hvad man erin-ar sig, sprang nedåt Rådhusgränden för att undkomma sina förföljare, i flykten kastat in sedlarne genom källargluggen. Hans broder, som är anklagad för förfalskningen, har dock nekat att han förfårdigat mer än en sådan sedel, den i vintras anhållne. — Två qvinfolk, Lecksin och Björklund, hade i dag bittida försett sig med hvar sitt knyte linneoch klädespersedlar och gingo dermed muntert sin väg fram; men på Norrbro gjorde de ett olyckligt möte med polisuppsyningsmannen Lambert: denne tog fast på de båda qvinnorna och satte dem i arrest. Då de skulle införas på polisvaktkontoret slapp den ena lös vid sjelfva ingången och tog till fötters; men Lambert skyndade efier henne så snart han satt den andra i säkerhet, och lyckades åter fasttaga rymmerskan. De från Lecksin och Björklund anhållna sakerna hade nyss förut på morgonen blifvit stulna i en af kongl. stallets lokaler vid gamla Norrbro; de tilltalade hafva vid polisförhöret erkänt att de föröfvat tillgreppet. — Målet skall, efter remiss, förekomma hos kämnersrätten. — Två handelsbetjenter, Ålander och Kjellberg, som hyra kryddkrambandlaren Dahlgrens bod i huset JM: 29 vid Badstugatan å norr, hade till en bonda försålt en fjerding snus, som, enligt stämpeln å fjerdiogen, skulle vara af fabrikören Ljunglöfs tillverkning; men bonden fick sedan veta att snuset var al Rosens fabrik. Han begärde då polisens handräckning emot Ålander och Kjellberg, och fabrikör Ljuoglöf instämde med honom. Det upplystes vid polis förhöret i går, att bonden blifvit pudrad på det viset att en af Ljunglöfs snusfjerdingar blifvit påfylld med Rosns snussort; märket å fjerdingen var således ändå icke falskt. Och som bonden nu erhållit några riksdaler i förlikniog, bade han ingenting att yrka; äfven fabrikör Ljunglöf afstod för närvarande från sina påståenden. Målet fick alltså bero. — Den i gårdagsbladet omnämde arrestanten Feldt hade blifvit häktad för innehafvande af åtskilliga guldoch silfverpjeser, som sistl. lördag tillgripits i ett bus vid Drottninggatan. Han hade förut varit straffad för tjufnadsbrott. Genom sitt sjelfmord gjorde han Du slut på videre rannsakning. — En skeppare, P. Holmgren från Wätö socken, bar Byligen varit ute för det sällskap, som med cigarrtillverkaren Cederdahl i spetsen så ofta förekommer i polisens anvaler. Holmgren blef i onsdags lagsökt för en revers å 200 rdr bko. Ont denna skuldsedels tillkomst uppgifver H., att några okända personer sist). tisdag narrat in honom på krogen i huset MM 35 vid Skeppargatan, der de, efter att en stund hafva roat sig med spel, anmodat honom att teckna sitt namn och sin adress på ett papper; ban hade helt godtroget gjort som de bådo honom, men sedan till sin förskreckelse fått se att det var en revers, man narrat honom att underskrifva. De personer, som för detta skälmstycke blifvit tilltalade, äro: Cederdahl, f. d. fångknekten Rydqvist, skomakaren A. M. Liljegren och f. tullvaktmästaren Axell. Cederdabl förebär att han uppsatt skuldförbindelsen på skepparens egen begäran, emedan spelet lekte skepparen i bågen och han icke för tillfället hade några kontanter att spela om— Förre polisuppsyniogsmannen Nelson, som, medan han var i polisens tjenst, alltid höll sig framme der stryk vankades, har åter fått uppbära hugg, nu i sin egen bostad. Två kända manspersoner, Stensson och Melin, hade den 2 dennes inkommit på hustru Nelsons näringsställe, och der först bjudit Nolson på en sup, men sedan förklarat, att de skulle betala honom gammal skuld; han hade nemligen haft om hand ett par polismål, 1 hvilka Stensson och Melin varit inblandade. Sedan den ene tilltalade strukit ner åtskilliga glas från krogdisken, skulle Nelson hafva gått emellan för att afstyra vidsre ofog; och då hade begge två fallit öfver honom, hvarupder den ene (efter Nelsons påstående skulle det hatva varit Melin) tilldelat honom ett knifhugg i hufvudet. De tilltalade bestrida Nelsons uppgifter; enligt Stenssons utsago skulle Nelson hafva varit den, som vid tillfället förgått sig. — Målet skall remitteras till kämnersrätten. — En ung hygglig flicka inkom i onsdegs uti guldsmeden Hultboms bod vid Regeringsgatan och begärde få köpa en guldring; under det hon försökte några sådane bytte hon till sig en mot en apnan ring, som var af messing; någon handel blef ej af. När flickan gått sin väg upptäcktes bedrägeriet, och man efterspanade den brottsliga; hon blef samma dag ertappad, och ringen återanns hos en hennes anförvandt. Rättelser: I onsdagens blad, Förslaget till Riksdagsordning, ) 48 mom. b står: De som .... heräkna !; dels väst för hvarie