Aftonbladet – 5 maj 1848, sida 1

It sådant fall bör will uskottets protosoll sik lafgifvas. Dock må utskottets betänkande bari; .Jicke uppehållas. S 105. Utskottets expeditioner underskrifvas af Jordföranden. D. Arvendernas behandling i Kamrarne. 1 106. Å hvarje lagtima riksdag låter Konun 1 inom 8 dagar efter riksdagens öppnande, jem -8S Rsgeringsformen, till R:ks örsamlingen afgå proPI position om statsverkets tillstånd och behof, inne-) fattande äfven förslag röranda sättet att ganom bevillningar fylla hvad staten utöfver de ordisario inkomsterna erfordrar. Vill Konungen å urtima riks dag sådan proposition aflåta, gäller derför exshanda stadganden. Surifvelser och propositioner i andra mål, än här ofvan nämnda, må Konungen, när han uoder rixgdagens lopp så för godt finner, Riksförsarlingen. meddela. Konungens skrifvelser och propositioner til! Riksförsamlingen tillställas begge kamrarne genom en , Statsrådets ledamot. De böra alltid vara åtfoljda af t Statsrådets samt, i frågor om stiftande, ändring, förI klaring eller upphäfvanda af allmän, civil-, kriminaloch kyrkolag, jemväl al Högsta domstolens yttrande. : 6 407. Förslag må af riksdagsman, i den kammare han tillhörer, framställas inom loppet at fjorton dagar efter den, då Konungen afgifvit sin pro; I position om statsverkets tillstånd och behof. Ssder-I mera må, med undantag af grundlagsförslag, nya -I frågor icke kunna af riksdagsman väckas, utan så vida de af redan inom någondera kammaren fattadt I beslut eller upptaget ärende eller annan under riksdagen inträffad händelse, omedelbsrligen föran!cdas. Af riksdagsman gjord motion bör alltid skriftligen till proiokollet aflemnas och, då den angår stif.Jtande eller ändring af lag eller a!lmän författning, :jemväl innehålla förslag till deras ordalydelse. I en skrlit må ej flera mål af olisa beskaffenhet ITsammanföras. 1-6 408. Föredragningsämnen i kamrarne äro: J 4) Konungocs skrifvelser och propositioner; I 2) Riksdagsmäns inom ena eller andra kammaren framställda förslag; 3) Utskottsförslag och betänkanden; 4) Mål, som genom protosol!lsutdreg den ena kammaren af den andra meddelas. S 409. Ailmänna frågor, hvarmed förstås sådzne, som kunna eller böra komma uader begge kamrarInes öfverläggning och pröfoing, må ej till argörande i kammare företagas, innan utskott deröfver yttrande algifvit. ) Dock må af riksdagsman väckt fråga kunna, utan föregående hänvisning till utskott, af kammare nedläggas, om den, som frågan väckt, det medgifyer, eller två tredjadelar af kammarens ledamöter sådant basluta. S 410. I händelss vid kamrarnes sammanträde, fråga sf riksdagsman väckes, att statsrådet, eller någon dess ledamot eller föredragande, sitt embate på obehörigt sätt utöfvat, böra dervid endast följande ordalag nyttjas: Det är anledning till anmärkning mot statsrådet eller den eller den ledamoten eller föredraganden, hvarom remiss bagäres till Gransknoingsutskottet, inför hvilken anledningen skall uppgifvas. Sådan remiss skall då genast ovägerligen verkställas. S 4114. Under Riksförsamlingens eller dess afdelningars öfverläggningar och pröfning må icke i arnat fall, eller på annat sätt, än grundlagarne föreskrifva, komma frågor om embetsoch tjenstemäns tilleller afsättande, regeringsoch domaremakternas beslut, resolutioner och utslag, enskilda medborgares och korporationers förhållanden, eller verkställigheten af någon lag, författning eller inrättning. S 412. Hvar och en allmän fråga, som i kammare första gången förekommer, skall, så framt ej kammaren enhälligt densamma genast till utskott förvisar, ligga på bordet till nästa sammanträde, då sådan hänvisning, derest frågan ej blifvit nedlagd, bör ske. Hvarje ledamot eger öfver målet afgifva yttrande, hvilket skall till utskottet åtfölja. Derest fråga uppstår om eller till hvilket utskott ett mål hänvisas bör, skall sådan tvist blott för det sammanträdet kunna läggas på bordet, men vid det nästföljande ovilkorligen afgöras. S 145. Utskottets betänkande öfver fråga af allmän beskaffenhet skall, ehvad utskottet är af endera kammaren eller båda tillsatt, i bozge kamrarne för ärendets afgörande föredragas. Lagutskottets betänkanden skola först föredragag I första kammaren — betänkanden från kamrarnes öfriga gemensamma utskott, först I andra kammaren, och betänkanden från utskott, som blott der ena kammaren tillsatt, först i denna. S 412. Då betänkanden från utskott inkommit, skall målet efter första föredragningen hvila på bordet. Efter nästa föredragning, ehvad öfverläggning egt rum eller icke, må det, på flera ledamöters förenade begäran, åter blifva hvilande. Men då saken tredje gångan förekommer, skall den till afgörande företagas. : Frågor af annan än allmän beskaffenhet, äfvensom utskotts förberedande hemställanden och förfrågningar, må genast afgöras, derest icke någon kammarens ledamot bordläggning begär. S 115. Vid kammarens sammanträde eger hvarje dess ledamot rätt att, stående och från sin plats, till protokollet . fritt tala och utlåta sig I alla frågor, som under öfverläggning komma, och om lagligheten af allt, som inom kammaren sig tilldrager. Hvar och en yttrar sig öfver ett ämne i den ordning, han dertill sig anmält och uppropad blifvit. Ej må någon tala utom protokollet. Ingen må tillåta sig personligen förolämpande uttryck. Sker det, eger kammaren pröfva, huruvida den ledamot, som sålunda sig förgått, må af talmannen erhålla tjenlig föreställning och varning, eler om saken bör till laga domstols behandling öfverlemnas, eller ock alldeles förfalla. 8 146. När ett ämne skall slutligen afgöras, böra la dertill hörande handlingar uppläsas, så framt någon kammares ledamot sådant äskar. Ej må något mål, deri öfverlåggning egt rum, till latligt afgörande företagas, förr än talmannen inwemtat, huruvida kammaren anser öfverläggnipgen uländad; börande derefter proposition framställas. Sedan talmannen förklarat, om han funnit proositionen med ja eller nej besvarad, skall dervid jer0, så vida ej minst 3 ledamöter begära votering, wvilken då ej må dem förvägras; en hvar i öfrigt betaget att låta sin särskilda mening i protokollet ntecknes. . Ingen må försöka att beslutet! genom ny öfveräggning upprifva. Då voteras skall, bör voteringsproposition, jamte ydlig kontraproposition, genast författas, justeras ch anslås, samt omröstningen straxt derefter verktällas. Proposition må ej göras, om votering skall ga rum, ej eller omröstning derom tillåtas. Vid omröstningarna, som alltid skola ske med ryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade edlar, beräknar hvarje ledamot en röst. Till undItlanda a MA 2 ? ama. . a. FN SY ST SE 1 1 mm vo