AUVEEESER. MM TARJV M UTRIKES. TYSKLAND. Då ställningen inom den tyska kolossen börjar visa sig allt mera invecklad och förvirrad, kan det icke sakna intresse att inhemta omdömen om landets inre angelägenheter från olika källor. Vi meddela derföre bär nedan en uppsats ur Börsen-Halle, som bedömer saken från äkta preussisk synpunkt. Märkvärdigast är nämnde korrespondents förutsägande af krig med både: Ryssland och Frankrike. De gruntier, hvarpå korrespondenten bygger detta omdöme, synas icke sakna all sannolikhet, och i detta fall skulle Tyskland snart se sig inveckladt i et europeiskt krig, hvars utgång till dess fördel vore så mycket tvifvelaktigare, som den slesvig-holsteinska saken skaffar tyskarna fullt upp alt göra norrut, om de nordiska makterna antaga sig danskarnes sak. Uppsatsen lyder som följer: . Sinnesstämningen och ställningen i Preussen. Berlin den 20 April. Ssdan flera degar är agitationen af valfrågan en vitalangelägenbet. Ö!verallt på klubbarne, i valförsamlingen och af 1 grupper samlade personer på da lifligast basökta gatorna, hör man opinionsyitringar för eller emot direkta eller indirekta val. Minis:eriet har beslutat att försvara det en gång fastställda valsättet, men underkastar sig naturligtvis hvarja närmare bestämmelse från det tyska parlamentets och den preussiska konstituerande församlingens sida. Skall principen af direkta val blifva konseqzent genoråförd, så måste den aaturligtvis äfven tillämpas vid en af framtidens mest maktpiligganda hufvudfrågor, vid utnämnandet af Tysklands överhufvsd, och detta anvärdande af den direkta valrätten torde lätt blifva den följdrikas:e (?). Hir på stället underkasta sig de flesta regeringens åsigt, dels just derföre, att den är regerin;en:, dels af en öfverdrifven fsrbåga för följderna af direkta val, emedan de frukta att dessa skulle leda till republikens införande. Den egentliga åtskilnaden och verkan af de båda valättens. tilläspning för Preussen och Tyskland kan naturligtvis ännu icke med full visshet baräkna;; den inbrytande morgonrodaaden af politisk frihet har öfverraskat osg under nattens mörker, så plötsligt och oförberedt, att det icke vore att undra på, om till och med bliade män först nu söka göra sig en rätt klar föreställning om naturen af denna basis för hvarje fri statsförfattning. . Men att. folket icke ännu kunnat fullkomligt uppfatta denna fråga är lika litet förvånande, som att, vid härvarande borgargarde, många vilja i gevärspiporna inlägga kulan först och krutet seden. Så till vida tienar den närvarande agitssionen blot: dartillj att något litet utreda begreppen i frågan; följ lerna och det för oss mest lämpliga af de båda alternativen kan blott erforenheten fullkomligt utreda. Men om nu, under en så-utomordentlig rörelse, se an folket så Ooförmodadt såg sig nödsakadt att taga regementet i sin egen hand, åtskilliga enstaka excesser samt öfverdrifter och otillbörligt utsträckande af den först nu emottagna och icke en gång ännu överallt lagligt fastställda fria statsmedborgarerätten, föreföllo, så ger detta vida mindre ärcne för skrik och smädelser om anarki, än å andra sidan det fastmer förtjenar den högsta beundran, att, Los ett folk, som sedan århundraden blifvit af en över höfvan låg och trångbjertad regering systematiskt och med alla änkbara medel afligenad från allt sjeliverisamt deliagande i statslifvet, likväl förefunrits eå sycket sundt omdöme, alt sikerhei till person och eg-ndom i residensstaden hittills icka ett ögonblick blifvit störd. Man behöfver blott höra nattväktarnes bh rättelser, som enstämmigt uppgifva, stt, sedan den 46 Mars, ett sådant lugn herrskat i staden och så få uppträden egt rum på gatorna, att något sådant aldrig förut iatröffat. Visserligen skola vi änvu komma att upplefva månget, ja måhända till och med tuzaultusriskt uppträde, innan vi kunna glädja os; af et ordnadt statslif; men detta är alltför naturligt, att man deröfver skulle yttra någon förundran. Den utveckling, i hvilken Tyskland ändtligen, efter så ling vintan, inträdt, är af allrahögsta intresse, och förljansr det lifligaste och verksammaste deliagande af hvar och en, i hvars ådror flyter tyskt blod. Alltså framåt! inga småaktiga betinkligheter! Framåt tillutvecklirg af en storartad verksambetskrafil Sådan är också sinnesstämningen i de krets:r, som racd hänryckning sett den närvarande rörelsen sliovina löst, och som nu icke föredraga att gömma sig med nattcmäössan öfver öronen, utan vilja uppbygia Tyskand, skönt och mäktigt i dess nya gestalt. Framför allt erfordras deriill, att vår förvaltning kommer att undergå en genomgripande reorganisation, emedan ou ymniga fall förekomma, hvarvid de gamla embetsmännen icke vilja foga sig i tingens nya ordning, ja till och med sitta sig emot densamma, så:om hr v, Bonin i Pommern som alldeles icke vill låta införa den treförgade kokerden. -Qiverhufvud är preuisiskbelens reaktion mot