Aftonbladet – 3 maj 1848, sida 3

—r lt — — Enaf Dagligt Atlebandes rzedabetare bar rest till Paris och lärer komma att skrifva korrespondensirtik!ar derifrån. Ett sidant bref, datersdt den 23 April, kort efter aniomsien, hendlar till en sior del om resan och den franska hbufvudstadens fysionormi. Det bela är er z2nska bflig framstöllning. Se här ett fragmen: deraf: Med hvarje steg jag tegit i Paris förökades min förundran öfver det lugn och den ordning, hvari ellt befioner sig. Ehuru jag visst icke trott på de många hemska målningar man fått ij Stockholm från ett och annat håll om sakernas tillstånd, och terrorism, plundringar m. m., så ansåg jag dock att något måtte ha varit sannt. Men hittills bar jeg ej varit i stånd, att med största uppmärksamhet, upptäcka ett grand af allt detta. Man hadle sagt mig, att vexlarne ej tordes hålla sina bodar öppna: nog vexlade jag nu mina pengar ganska lugnt hos ett par changeurer i Palais Royal — nej! National. De hafva icke en dag baft sina bodar stängda. Man talade i Stockholm med mycken förskräckelse om kommunismens smitta, som nu utbredde sig öfver Frankrike. Men detta är icke sannt. Jag har bört mångfaldiga exempel på huru arbetarne emottagit hvarje talare, som yttrat sig i denna anda med: på bas le communisme! Det var blott med många ormsvep, som en herre i går afton tordes begära att man skulle åhöra en expor at Fourriers system, — ty — framhöll han — ni har ju sagt, att hvarje mening skall få fritt yttra sig. Då detta skedde inför en församling af hufvudsakligen arbetare, synes det temligen klart, att farorna för kommunismen äro bjernspöken. — — — — — Jag begriper ej hvarifrån. man fått alla dessa vidunderliga rykten, som kommit till Stockholm, om ett Paris skulle befinna sig i ett rigtigt upplösnipgstillstånd. Alla svenskar jag hittills frågat; förundra sig öfver så galna historier. Det är sannt att krediten varit djupt fallen, emedan en hop kepitalister vid första ögonblicket af rerublikens utropande, strömmade till banken och uttogo allt guld och silfyer de kunde, men förtroerdet är på väg att återvända och följderna deraf skola synas i den allmänna rörelsen. Det är väl sparare att ytterst förundra sig öfver huru en så stor — den har åtminstone hittills varit ansedd så — statshvälfning, som en monarkis störtande och enrepubliks upprättande, kunnat försiggå så hastigt, så fredligt och få utan svåra följder. Det kan blott förklaras deraf, att hela affären skedde så oförmodadt, ty ingen menniska lärer på morgonen ha känt, att man på qvällen skulle ha republik, — eller af fransyska folkets verkliga rättsoch hederskänsla. Som sakerna nu stå, tror jag det våra sannt hvad en af mina :låndsmän nyss yttrade, att Paris är f. n. det tryggaste, säkraste ställe i Europa. I går afton bevistade jag le Club de FUnion. En mängd menniskor, — det syntes mig vara omkring 4 å 2000 — allt bestående af bluser och borgare, sutto helt lugnt på sina bänkar och åhörde den ena talaren efter den andra. Naturligtvis yttrade sig hos den talrika församlingen känslorna ibland något högljädt. Så råkade en af talarne att säga: pVhasard och genast ropade ett par hundra röster: ple hasard i Det var intressant, att se proceduren vid en sådan sammankomst. Hvar och en af ledamöterne hade rätt att föreslå ett ämne för en följande öfverläggning. De: ämnen, som denna afton föreslogos, voro: företrädet af en eller två kammare i representationen, samt presidentens funktioner; om frihet i undervisningen m. m. Slutligen uppsteg en arbetare och föreslog ämnet: om arbetets Organikatiom,. — mo ms — TT — 1 Skånska Telegrafen läses följande utdrag ur ett bref från Hambu-g: Här är en tid, sådan, att ingen vet att kunna sig erinra en dylik; — handeln ligger aldeles död och det vanliga goda förtroendet å vår börs har lemnat plats åt den största misskredit, — Kapitalisterne hålla deras penningar alldeles fest och det kapital de för närvarande håfva uti banken och som således utan ringaste nytta ligger på kistbottnen, öfverstiger 40 millioner m:k bko. — För de finaste papper, såsom hrr Heine, Siemsen m. fi måste man, för att derföre få mynt, betala öfver 6 å 7 proc. och andta än sådana vexlar äro icke att diskontera. — Detta oaktadt ötverträffar den ena degen den andra uti varuimport och äro tillfölje deraf förråderna. enormt stora och priserna alldeles nominella.