Aftonbladet – 1 maj 1848, sida 2

MM Lä OCKSÅ ETT REPRESENTATIONSPROGRAM. Då Aftonbladet, i allmänhet instämmande i reform vänuernas sällskaps pluralitets program, likväl förslarat sig hylia en någo: mera utsträckt valrätt än detsamma innhåller, och ansett gsrantierna emot de vidor man befsrat af en sådan utsträckning böra sökas och kunna vinnas genom -jelfva valsättst, bafva åtskillige yttrat den önsksn, att få se denna åsigt mnärmare utvecklad och uppsäld så, som vi wille hafva den tillämpad. Vi efterkonsma så mycket beld e en siden örskan, dels derföre att bvarje id eller förslag, bvarigenom man möjligen kan bidraga till representatiovsfrågsns utredning och lösning, i detta ögonblick har en mer än vanlig Vit, dels också derföre, att om regeringens tillsmnade forslag skulle blifva mera ;nskränkende in reforinsällskepets pluralitets, och befinnas vantagligt, det kan vara skäl att i tid hafva framsiällt ett på en gång fullt liberalt och tryggande slternatif. Se här de punkter, uti hvilka vi något afvike från reformvänne:nes plurahtet, och föreslå: I afseende på valrätten: Hvarje myndig svensk man, som fytit 25 år och icke står under annavs busbondevälde efter sllmänna lagen och Ilsegostadg:n, eller tilihör gemenskapen af krigsmakten eller a! allmän fattiginrättning pjuter understöd ell-r lagligen är såsom försvarslös att anse, så vidt han ej för brott eller anpan orsak är efter bestämd lag derifrån utesluten. (Denna bestämmelse är i det närmaste lik den som finnes i hr grefve Spens till reformsällskapet inlemnade förslag till program, dock med den skilnaden, att br grefven ansett valrätten kunra utöfvas redan vid 21 års ålder, då vi deremot tro den ej böra begynna förrän vid 25 år, för att så mycket lättare kunna antaga dess utsträckning.) I afseende på valsättet: 4) Att alla vil ske indirekt (genom elektore;); dj att valen till elektorer ske i mindre valkretsar, hvilkas storlek beräknas efter folkmängden så, att valmännens antal bliva minst tio ginger så många, som representanterpes. Således, i f.li representanternas antal antages t. ex. till 240. borde bli valmännens antsl för hela riket minst 2400. 3) Ati valen till vslmän ske med slutna sedlar. 4) Ait valmanskretsarna bildas så stora, att i allmänbet tio represenianter utses i hvarje valkrets; dock med någon rätt att kunna jemnka detta efter orternas beskaffenhet och folkmängd; att valmännen sammanträda i någon hufvudort ivom valmanskretsen, och hvarje valman deltager i valet till samtlige de representanter, som kretsen utser. (Sålunda, om tio representanter för orten utses, blir valmännens antal 400, och desse 400 deit2ga alla i valet till hvar och en af de 40 representanterne.) 5) Att sjelfva valet förrättas sålunda: Hvarje valman upprättar och ingifver en namnlista på dem han föreslår till representanter, till det antal som skall utses för kretsen. Sedan dessa listor blifvit öppnade och namnen i ett omröstnipgsprotokoll upptagna, sker val tillrepresentant serskildt å hvar och en af de genom det föregående valet föreslagne, i den ordning flesta rösterna erhillits. Vid detta sednare väl fordras minst hälften af alla valmännens röstår för att blifva utsedd till representant. Ej må valmännen åtskijjas förr, än dei erforderliga antalet representsnter blifvit utcedt. (Detta valsätt har någon likhet med det, som redan begagnas vid val till justitieombudsman.) 6) Ait ett tillräckligt vite utsättes för valman, som utan laga förfall uteblifver, på det valmännen må sarclas så fulltaligt som möjligt. 7) Att minst halfva antalet representanter bör utses bland dem, som hafva sin bostad inom valkretsen eller der eza fastighet. De öfriga bestämmelserna, såsom i afseende på omröstningssåltet per capita vid valen, representationens indelning, afdelningarnes förhållende till bvarandra, m, m., lika med reformvännernas sällskaps pluralitet. Om detta förslag till valsätt kan väl anmärkar, att det för valmännen medför besväret af en resa till länsresidenset eller någon apnan bufvudort och af de med en sådan resa förensde utgifter; men å andra sidan kan det icke vara något ordt uti, om en så vigtig handlihg, som riksdagsmannavalen, erhåller inför nationen sjelf den prägel af bögtidligbet, som ett dylikt sammenirade af eit större antal ansedda personer inom provinsen skall af sig sjelf erhålla, då naturligtvis äfven sökande till representantkallet inträffa på samma gång, äfvensom öfverhufvud alla mera betydande i orter. Derjemte skall hvar och . en snart inse, att uti de bär föreslagna stadgan er, vida mer än i alla serskilda qvalifikationer i afseende på census, intelligens eller valsitets fördelning i direkt och indirekt för olika klisser, m. m., liger en garanti, att pluraliteten af repreceztanterne måsie utses bland de medborgare, om åtnjuta mesta allmänna aktning och anseende. OM någon gång afseende Vid valen skulle fätes öfven på något annat in personliga egenskaper, så blefvo detta otvifvelAVR TT PSI RR AA AR AR JRR GAFfRERAR