Aftonbladet – 1 maj 1848, sida 1

vår förlust afr döda och sårada ar stor, I synInerhet have vi förlorat många at våra dugiizosie effic:rare. Ö:verstelöpusnierue Mogius, IS:aggemeier och Krabbe, ta-jororse ehepeleru, Holen och Reder, kapienuerne Fredrikson. Neraga Mechlenborg, Obel, Bennichsen vcs Hosberg, luch många andra officerare äro tner eller mindre sårade. Var hela förlust, bksota fisodens, Jar mig omöjlgt att nu uppgitve. Armekorpsen är i stridbart skick och skall göra sin pligt till det sista.n Ifrån hö qvarteret vid Idsted bro skrifver Iherom en korrespondent kl. 40 pi aft nen följande: Vänta icke bre! ifrån mig, min vän, ty denIna dagens blodiga se:ner stå ännu för mig; och här jag sitter och skrifver ligga sårade omkry g mig, sam Jemra sig. Vi bafa haft en förfärlig dag, men en daz som skal: stå ou:plåntig i vär historia. Kl. 40 öfverrumplades viaf Ipreussarne; icke des:o mndre imtego vara troppar med makalös raskhet sina posiioser vid I Bustorff cca höjderna bakom Bustorfferdammen, och striden begynte. Aldrig har man sett en mera bårdnackad kamp emot öfvermaktea än denna. Fran kl. halt 41 till emot tj. 8 i afton hafva vira troppar kämpat tappert, uihåilligt och hjelt modigt, lemot en dubbelt öfverlägsen fisnue. Anda långt ivpå eftermidiagen bibehöllo vi siot:e, sedan jatrden linge rasat på den långa gaten, som sträcker sig från Gottorp till sidra utkanten af staden. Vi hafva lidit snseolg ferust, isynserhet af cfficerare. Huru stor, kunsa vi ännu icke bsråkna, men mycket och dyrbart blod har flutit, cch som ea gång skall hyra tungt över dem som siörtat virt fäderneslandi dessa olyckor. I sjel:va staden sköt man från fönIsterna på Oss, till taex för den humsnitet med bvilken vi behandlat invånarn . I morgon tros latt vi skola få strid md h:noveranare och Imecklenburgare. Blifser Avn:nd:gen så som Påsedagen, blir ochså den en hård dag; och måtte Gud bålla sin hand öfver oss all, så saunt som vi äro förvissade att den sak, för hvilken vi kämp2, är den heligaste och rättfårdigaste för hvilken en roenniska kan offra sigx I De förenade tyska trupperna voro under preussiska kavalierigeneralen Wrangels öfverbefål, som ifrån Stettin ankommit till Rendsburg, före uryckningen. Hertigea af B:unslwick hade förmodligen i följd deraf rest hem lifrån Erigsskådeplitsen. Högra flygeln kommenderades sf prinsen df Augustenburg, centern af generallöjtnanten Halkett och vensira flygeln af eenerslmsjoren v. Mölievdorff. I Koauogep af Dinmirk befann sig något bättre ach skuile öfsverresa till Fyep, der slottet vid Odense blifvit anordnadt för hans emottagande. Preussiska ministern i Köpenhamna hade fått befallning att begära sina pas:; så att kriget med Preussen såledas nu var officieit förklaradt. PORTUGAL. Prins Albert skall till sin kusin, konung Ferdinand af Portugal, hafva skrifvit ett bref, bvaruti ban i de bavekligast2 ordalag beder honom satt söka utverka frisinnade eftergifter för ait rädda konungadömet i Portugal, men partierna vilja icke lugna sig, och försmå all försoning med hofvet. Daita är i en sådan penningförlägenhet, att, sisom redan blifvit berättadt, köksoch stallbetjeningen icke en gång utfå sina löner. SPANIEN. Hertigen och hertiginnan af Montpensier, som den 41 April i Madrid gifvit cour, vid hvilken br Bulwer icke infann sg, ämnade ej blifva qvar längre än till den 43, samt då fsra. till Aranjucz, hvarifrån de sedan skola afresa till Sevila. Konungen hade ridit ikull, och ehuru han icke blifvit svårt skidad, hade han derefter varit illamående. Han befann sig redan bättre. Konungen af B-jern hade nu erkänt drottning Is:bellas regering, FRÅNERIKE. Vi meddela hör nedan främst följande korresp mmdensar!ikel: Paris den 23 April. Vi hafve här inom en vecka tuppletvat några dagar, nästan lika minnesvärda, som sjalfva revolutionsdsgarna, och åvilka aidrig kunna glömmas af någon här vistande främling, emedan de erbjudit ett skidespel af så storar!ad natur, att något sådant troligen icke på något snnaat ställe i hela verlden kan tilldraga sig. Svenska allmänhsten har förmodligen. redan genom tidningarne erhillit kuaskap om utgången af den demonsiration, som det socialistiskt-republikanska eiler kommunistiska pariie!, hvilket sökt utbreda sina läror ge002 Loui: Blage, och som räknat ibland sig de mest exalterade, företog i söndags, såsom det troddes i ändamål att framtvinga en förändring i den provisoriska regeringens pirsonal, till förmån för Ledru Rollin, Louis Blanc och den : våldsamme Blanqui, med afligsnande af Lamartine, Dupont (de YEure), Arago och Marie, men hvilk:n demonstration hade en alldeles molsitt verkan mot den åsyftade, och framkaljade nära 200,000 man af nationalgardet, som visade den svörsta sammanhållighat och entusizsm för ordoingens sak och för den moderata delen af den provisoriska regeringen, så att de 45,000 mean, af hvilka den oroliga hopen kestod, måste stå tillbaka med skzmmen. Det är svårt, om icke omöjligt, att beskrifva den allmänna glädje, som denna sakens utgång väckte blarid befolkningen, och den hänförelse, med hvilken alla talade om L:martine och den vördnadsvärde Dupont. Alla gator, på hvilka man kunde kozma till stadshuset, der regeringen befann sig, voro den degen så uppfyllda af naiionalgerde, ait det var ganska svårt att komma fram. Det lyckades vig likväl, att på en omväg genom S:t Germain tränga fram tå långt, ati jag från andra siden om Seinefloden kunde (å en plats midtför siadshutet och derifrån se huru trupperaa under flera timmar defilerade förbi regeriogens ledamöter, som stodo på balkozgerna. Dt var svåst att afhålla sig från rörelse, ja t:ll och med från tårar, då man såg docar Nnaåafianaliarvdiotar — hastlanda af hamnar