Aftonbladet – 28 april 1848, sida 5

bridge, för att i engelsk resekostym stolt stå fram som IVilliam Horsebridge, Esq.s Men ack! denna rättmätiga och förståndiga önskan af en ung man, som erkände det allena aktningsväckande engelska brukets bjudande nödvändighet, kunde icke så lätt fullföljas, af många skal. Han skulle, t. ex. genom en sådan öfversättning förlora sin förbindelse med firman, hvilken var på sitt sätt medelpunkten för hans bekantskaper, basen för hans personliga respektabilitet. M:r Rossbräcks anletsdrag förrådde understundom ett uttryck af melankoli och mnedslagenhet, som många fruntimmer betraktade som symptomer af en olycklig kärlek. Detta uttryck af melankoli, som snart försvann, när hans affårsberäkningars lokomotif sattes i rörelse, härrörde från en enda källa — hans namn. Det olyckliga tyska namnet satte en svår gräns för alla ansträngningar af hans anglomani, den han, med bästa vilja, ej kunda på en gång öfverhoppa. Rossbräck kastade en blick på de två passagerarce, hvilka visförut bafva heskrifvit, och sade, hvad. ban bade tillfälle att säga till styrmannen på engelska, hvartill den sednare syarade på tyska. Den härmande engelska gentelmannen drog på sina svarta patenthandskar, nedtryckte den gång efter annan mellan fingrarne, och frågade bland annat efter en låda vin, hvilken han dagen förut hade skickat ombord. Andre styrmannen kallades att härför göra reda. Det utröntes, alt denna låda hade för tillfället blifvit satt i en hytt mellan däcken, M:r Rossbräck önskade öfvertyga sig om sin spirituösa reskamrats närhet, och fördes till den anvisade fläcken, hvarest några salonger för passagerare af lägre rang voro inrättade. . Detila besök i mellandäcksrummen störde en passagerare i elt vigtigt ärende. Den förutnämnde bokhållaren hos huset Walker komp-., n:r Habacuc Daily hade här tägit sitt gvar