os dem, som Gud gifvit en bättre lott, bönfallar en uti yttersta nöd stadd eoka med tre små oförsörjda barn, hvaraf det minsta är nära blind, och tull riga på allt deta har jag varit så sjuklg, att jag ej kunnat förtjena så mycket som till bröd, än mindre till någon byra. I djupaste ödmjukhet Wwönfaller jag om en liten bjeip till hyran, emedan jag ejest snart är busvill. Varen barmbertige och ltyssnen till den o!yckliga enkans bön, boende vid Träsket, buset M 19 å Gröna Lucd, till venster ingå gården. MARIA ÖHVAN.