hade i sjelfva verket icke ens af talmannen blifvit förberedd derpå, att en öfvsrläggning skulle komma att äga rum, än mindre om dess föremål. Detta var ock orsaken hvarföre jag, vid betraktande af de framställda frågornas stora vigt och då jag under diskussionen tydligen förmärkte, att ståndets ledamöter voro oberedda på dessa frågors grundliga behandling, tvenne gånger uttryckligen fästade ståndets uppmärksamhet derpå, att frågornas vigt kunde vara en tillräcklig förevändning att nu undandraga sig deras besvarande, innan ett samvetsgracnare begrundande blifvit dem egnadt. Som det imedlertid ansågs läropligt, att något yttrande afgifva och i följd dera! flartalets mening skulle urskiljes, blef fråga om dertill tjenliga propositioner. Dessa voro icke så lätt forna, hvilket ock de funnas obestämda och sväfvande innehåll nogsamt visar. De blefvo: Den, som vill, att personlighetsprincipen med modifikationer skall läggas till grund för rösträttens bestämmande uti ett bbfvunde representaltionsförslag, går till höger; Den, som deremot vill, att, såsom grund för rösträllens beräkning antages förmögeanhets-principren med modifikationer, går till venster. Härvid bör upplysningsvis nämnas, att bland modifigationer af den förstnämnde principen talades om, att för erhållande af rösträtt skulle fordras, ait med äganderätt innebafva någon, om än ringa, fastighet; och vid nyssnämnde princip, att maximum för det röstantal en person fiasge begagna, skuila vara sex röster. Derpå gingo de vida öfvervägande fleste, och till och med flere, som i början af diskussionen talat för den då rådande meningen eller att hemmantalet, såsom hittills, skulle läggas till grund för rösträtten, ill den högra sidan. Stockholm d. 26 April 4848. A. E. Ros, Bondeståndets sekretorare. Af dessa bandlingar upplyses, att Aftonbl:lets föregående uppgift angående sjeliva saken i let hela deraf berräftas. Red. snser sig böra uppstjuta med de anmärkningar, som hr sekreterarens bifogade relexioner möjligen kuona föranleda.