sar yttrade om upplysningar från hedervärda bendeståndets talman och sekreterare rörande den opivionsyttring, som der skett i afseende på representationsfrågan, hafva nedanstående tvänne skrifter inkommit till redaktionen: 4:0 Af talmannen Hans Jansson: Till Redaktionen af Aftonbladet! Uti MM 94 af Tit. tidning för Tisdagen den 25 April förekommer en af br statsrådet Fåbseu; meddelad upplysning, rörande det erskilda samtalsämne, som efier slutsd! plenum sistlidne lördag i bondeståndets samlingsrum förekom, angående sättet för röstberäkningen vid riksdagsmannaval på landet, hvaröfver Aftonbladet framställer 4 punkter, som af br stetsrådets förklaring icke anses vederlagde, samt yttrar slutligen, att om bela denna sak torde vara mycket att säga, men redaktionen snser sig böra innehålla dermel, intilidess, som red. förmodar, i följd af det nu meddelade beriktigandet, bondeståndets talman eller sekret-rarel:. fina för godt stt närmare upplysa om verba ormalia i bufvudfrågann. I ansende till denna, som mig synes, om är icke direita dock indirekta uppmanivg, ati närmare upplysa om verba formaliay ete., har 1:g ansett mig befogad att lemna följande upplycningar. Att frågan icke kom från regeringen, torde lätt inses, då den, vid ett tillfälligt ssamman:raffinde kort före början af dacens plenn, af ea statsrådsledamot till mix framsiälldes, och på grund deraf icke heller :åsom en regeringens fråga kunde vid öfverlägsningen framställss. Att frågan icke var af ufficiel beskalfenbet, torde äfven lika lätt inses, då protosoll öfver samtalet icke fördes, och penum redan förklarades vera slutadt, eburu de närvarande ledamöter af siindet, som ville samtalet öivervara, anmodades att qvarstanna. Härigenom anser jsg Za och 2:a punkterna besvarade. Hvad 3:dje punkten vidkommer, så skedde det penhälliga bejakandet, i följd, icke af hr statsrådets t:ll mig framståallda fråga, utan i anledning af hvad som vid öfverliggningen biifvit påyrkadt. Hvad slutligen 4:de punkten vidkommer, så får jag förklars: att sekreterarenz, 1ka litet som någon af ståndets ledamöter varit förut undervätiade om öfverlggningens ändamål, emedsn det pågående plenum icke kunde sådan underrättelse tillåta, Men att jag aumodade så många af stindets 1-damöter, som önskade i öfverläggningen deltaga, att efter clutadt plenum qarstanna, härledde sig deraf, att jag snsåg mindre låmptgt, mindre gracnl:ga emot et rikestånds ledamöter, alt fråga några eller vissa a! dessa hvar för sig om deras tänkesätt i en så vigig sak och förbiga snera. Och då jag hade lofva, att jå enskild vig inbsräita bvad af en sådan öfverläggning kunde inhemtas, såsom en opinionsyttring för tillfälle, kunde detta ej tillgå på annat sätt än som skedde, emeds:n jag i motsatt fail hade gjort mig rättvist skyldig till dn förebråelsen at icke hafva handlat öppet och ärligt; — en förebråelse, som jag icke vili låta komma mig till last. Hvad eller buru mycket nu härom kan vara alt sägar, tilibör ice mig att bedömma. Har jag bendlat blendervärdt, :å underkaster jag mig gerna den tillrätavisnivg jag derföre kan erhåll:; men vågar försäkra, att mitt handlingssätt då bärleat sig af missförstård, men under uppriktig afsigt att tjena mina ståndskamratier, genom ett tillfäle för cem at få uttala sin mening i en vigiig fråga på samma gång som jag uppfyllde den till mig yttrade önsken. Stocktolm den 27 April 4848 Hans Jansson. Bondeståndets np. v. talman. 2:0 Af hedervärda ståndes sekreterare br Ro : I anledning af hvad gårdagens Aftonblad innehöll, angående den öfyverläggnirg, som sistl. lördag, s efter slutadt plenum och utom protckollet, egde rum i hedervärda bondeståndet, har jag ansett mig skyldig meddela följande upplysningar: Sedan plenum var slutadt och åhörarne å läktaren blifvit anmodade att afträda, anförde talmsnnen att han på morgonen samma dag å gaten träffat tvenne al regeringens lecamöter, hvilka anmodat honom söka inhermta bondeståndets tankar, rörande tvenne frågor, som egde såmmanhang med den om nationalrepresentationens ombildning, under försäkran att regeringen skulle vid sistnämnda frågas behandling göra afseende å den önskan ståndet, beträffande förutnämnda frågor, kunde uttrycka; men att utitryckåndet af denna önskan pu borde ske, emedan talmannen lofsyat att sednast påföljande morgon derom lemna besked. Dessa frågor, såsom de efter talmannens framställning uppfattades, voro: 4:o Huruvida valrätten å landet borde utöfvas direkte eller genom elektorer? och 2:o Huruvida, derest man stennade i det beslut, att valen skulle ske genom elektorer, desse, vid det tillfälle då representant af dem borde tillsättas, skulle utöfva rösträtt efter summan af hemmantalet och fastighetsvärdet iör den socken eller Gistrikt, som dem utsett, eller om elektorerne vid besogde tillfälle sinsemellan skulle rösta per capita? . Sedan under denna diskussion, som i anledning häraf uppstod, en talare yttrat sig i syftning af 1840 års förslag, uppträdde många andra och uttryckte den öcskan, att valrätten på landet borde utöfvas genom elektorer, och att så väl vid det tillfälle, då desse hade att välja representant, som äf-. ven då elektorerne sjelfve inom kommunerna utsågos — hvilken fråga oförmärkt insmög sig bland dem, omkring hvilka öfverlöggningen egentligen skulle hvälfva sig — rösträtten, på sätt hittills varit öfligt, skulle utöfvas efter bemmantal, med tilllägg af den icke i mantal satia jordegendomen. Men under diskussionens fortgång höjde sig andra röster för den åsigt, att man borde gifva lika rösträtt eller en röst åt hvar och en, som egdöo någon egendom att representera. Dock voro meningarne odelade i fråga derom, att vel af representanter skulle ske genom eiektorer, hverjerate förspordes den tanken, att elektorerne borde vara talrika, för att, så vidt möjligt, röstvärfning och annat obehörigt inflytande på valen skulle förekommas. . . Slutligen och sedan talmannen på uppmaning uttalat sina åsigter rörande det ifrågavarande äronet, uppläste undertecknad, på dextili gifven enledning, hvad jag under diskussionens början upptecknat såsom en kort sammanfattning af hvad då tycktes vara de flestas menirg , hvilken uppläsning på begäran förnyades, bhvarjemte jag tillade, att så vidt Ian tunnet UNNfatfaå allmasgene I lem senetan ågivter i mm mm m Lr