Far, Oivel Huvud ODeia PlaUstniishalioinsspolis;enp, posten, handelsdepartementets göromål, handt-: verksoch byggnadspolisen m. m. — Admivi-: strationen af domänerna och sjöhandela uxder-! ordnas finansministeriet. Wien den 12 April. Från Kraksu äro un-! derrättelseraa på sitt sätt oroande. Folket for-l( dar a!la tyska embetsmåns aflägsnande. I fråsan om rysk invasion var man lugnare. Ryska 1 generalen Rädiger hade vid gränsen förklarat, att alla milstäran.talter end st angingo försva-l: ret sf konungariket Polen iu0t hvarje angrepp. — I Lemberg och alla öfriga städer herrskade största lugo; men i bref irås Czernowi.tz af den ! 3 vill man veta, att hela Moldau är i uppror, och överallt visar sig tendensen, att ansluta sig till det numera fria Österrike. Fu-sten i Wallachiet och en mängd bojarer hade, enligt en uuaderrästelse i Dziennik Narodowy, flyktat äfver gränssta:ionen Zaia till Galiz:en, emedan folket utöfvet sitt raseri emot embetsmän och adel. Det heter, att ryssarne ämna beästtal! Koldau. Wie.er Zeitung omtalar, ur t.ilförlitlg källa, att inrikesminis:ern är sysselsatt med ukast: ull en konstitusions-urkund, och att för detta l! äadamål rådpligning egt rum med stinderdepu terade fråga fleece provinser. Ds grunddrag : ministern upprisat, sko:a vara gjorda i den liberalaste anda och egnade att tillfredsstilla dej djerfvaste önskningar. Jealikhet i politiska och : medborgerliga rättigheter, u an afseende på olika trosbekännelse — lika rättsanspråk på kora-! wuneloch statsembeten — alla statsborgares likhet iaför lagen — frihet till tro, person, ital och tryck — petitionsoch fri föreningsrätt — samma jurisd:ktion för ala — lika vårnpligt och värnrätt — justitioväsendets oafbängighet — offentlighet och muzdtligt föredrag inför domstolar — jury i kriminslsaker — slutligen en! på principen af allmän folkrepresentation grundad författning med tvenne kamrar, jemte kamrar! nas rött till afgörande i lagoch beskattningsfrågor m. m., — dessa utgöra hutsvudfördelarne, ! hvaraf österr.kiska folkt genom denna författ-!! ningsurkund skulle komma i åtsjutan!e. Enhilligt lärer det vara erkändt, av, till följe at: den trängande nödvändigheten att skyndsamt: förstärka kronan genom ett konstitueradt par-S lament, förlånanset af en koasti!ution på ofvan! nämnde grunder synes som ett afgjordi behof: för staten. i Wien den 435 April. D.n härvarande beoli-!z ningens stämning bir sllt dystrare. Alla klasser äro gezomträngda af en svirmod:g känsla: !l Erkehert:g Ludvigs återkomst visar sig för fol-! ket som ecit fruktansvärdi spöke, och en py storm är oundviklig, deresi ej ministeren genast heli och hållet går öfver vll reiormpartiet. Till allt detta kommer dessutom retningsåtgärder af fremmande ermissarier, bland hvilka en, vid namn Schitte, i går på Odeon höll! ett tal, hvaruti ban utvecklade det förslaget, att 100,000! W:enare borde samlas och inlemna en potition ull kejsaren. Vårt borgerskap, som förut till största delen var fremmande för poltik, har helt hastigt blif.it intaget af politiserande, och följderna häraf kunna ej beräknas. I de högre kretsarne herrskar en oändlig rådlöshet. Frin provinserna lita underrätielsarna illa. Krakau skall sättas i belägringstillstånd. Anstalter äro träff.de, att en afdelning af bombarderkåren dit afgår redan i afton. Det öfriga artillerisanskapet, kanoner och asmunition afsändas från Oilmätz. Detsamma eger rum med Kufstein, Frarz2nsfeste och Nauders i Tyrolen. Aachen dea 47 April. Den i går omtalade konflikten essellan arbetarne och åtskilligt reservmanskap, som tillåtit sig exces:er mot den tyska kokarden, har ledt iiilde s:rgligaste följder. Stadsau:toriteterna — så säger Aachnertidsingen för den 46 — hade givit det uppetede folket den försäkran att rese:varnas alfjägsasnde genast skulie försiggå; ceh allt lät boppas, att lugnet skulle återkomos. Tyvärr gick det ej så. En stor massa synes haft för afsigt, att ej lita reserverna alfmarschera i fred och trängde på borgargardet, som höll gatorna spärrade. Efter flere snfall på deta och sedn an maning alt åtskiljas skett, kommender:des ge-s fyr! skoit los.ades och flera persvner dödades: eler sårades. Det härvid antomna kavilleriet venside gatorna, hvarpå ändtligen den så for-k batliga roservkåren Lu.de lemna staden. Manll kan aldrig nog beklaga, att genom ankomsten s af vetta macskap, hvilvot hals öfver bufvud: blifvit hitssicksdi lingufcin, utan begr-pp ora ( Jen nya tidens kraf, och hvilket bland oss au-t såg sig som i fiendeland, ordningen blifvit störd ne på ett så sorgligt sätt; man måsie beklaga det!v d:s:o mer, som ständigt förut den fullkowliga-!n ste harmoni berrskade emellan stadsdelsrne ochn de öfriga trupperna. Kölneruda. för den 27v säger, att etriden i Aachen förtfarit hela dagen, !d barrikeder blifvit uppkastaie och minga men-): niskolf ändamålslöst förspillts. — Efter sed-p nare underrättelser har lugnet slutiugen biifvit!t iterstäldt. n Frankfurt d. 15 April. Enligt en bär in-l: ir:ffad diplomatisk underrättelse från Paris, bart (ranska regeringen gjort den preussiska en framf ställning om tillåtelse för 30,000 fransoser att ! få tåga genom Tyskland till Polen, — Deutsche Zeitung gör häröfver följande betraktel:er: vi hoppas, att men i Berlin med all energi sät-! (er sig emot nys nämnda förslag, och att menjs tillika begriper, det saken gäller att vara beredd ! på vigliga händelser i vestern. Det är alldeles omöjligt — fortfar Deutsche Zsit. — att F. ankrike kan vara herre öfver ma:sorne af oroliga l: hufvuden och osysselsatta händer på anrat sätt! än genora att skicka dessa massor öfver grän-l1 soraa. Iogen snlednivg kunde komma F:ankrike t örskligare till pass än Polens tillständ. Ditlc kon man pu hafva att inkasia sina proletärer;!Z likasom att till Italen skicka soldater. Man t torde säga: det är bättre stt lemna detta folklu senomtåg till Polen, än att låia dem falla öfver oss. Men de skola falia ölver oss, om de vä! en gång befinna sig midt ibland oss. Ett krig b med Frankrike, som måhända uppkomme atlr -— (AA m-— ÅA -— I -—BR mA mm mm RR mm 2 FA -DD em