Aftonbladet – 27 april 1848, sida 1

NB AB Rn safe befallning att slå appell. Då faron, eller åt:sinstone fruktan derför, vir utbrecd öfver hela staden, så hade enhvar hållit sg firdig i stt hem. Knappt hade en half tina förflutit efter appellen, då redan 450,090 naconalgsrdister stodo under vapen, jeste de sauviliga 24 bataljonerna af stadsgardet (garde mabile). S2som genom ett trollslag framallade ur jotden, stodo på Greveplaisen utanför sad:buset 40,000 man; kajerna från Tuieriersa änaa till stasschuset voro besatta med oöfverskådligs massor af nationalgarde; på Ca-oussellplat:en hade gensral Duvivier församlat stadsgardet, och sedan han förvissat sig om dess ullgifvenbet oca lydnad, anviste han detsamma des: poster 1 staden. Vid alla gatbörn siodo pikeier för att hindra barrikaders uppkastande; på slla broar, på illa öppna platser hvimlade det redan kl. 2 af bajonetter. Provisoriska regering-ns ombud redo genoza gatorna och uppmana-e folket 2ti vara henne och republiken troget tligifna, och den åld ige general Cvurtsis, i spetsen för sin fenerslstab, inbjöd stadegardet ait (rsternisera med nationalgardet. Bland alia beväpnade berrskade blott en tanke: att med hf occ blod försvara den provisoriska regeringen. I största skyndsamhet h:de öfverste R-y b:fastat sadshuset; vid alla fönster och bvarja por: stodo lacdade kanoner, med servis 2f zar e repuol eanenx Till Banlieus nationalgarde nade order argått att inmarchera i staden och redan kl. 4 visade sig derstädes l1egioneraa från St. Denis. Onkring kl. 3 satte sig arbetsrnes tåg i röelse från Marsfältet. Som det var söndag, så voro alla helgdagsklädda; medl verklig förvåning och till allas glädja såg man ztt nöden nom denna talrika samhällsklass på lånst när .cke kunde vara så stor, som deras herrsklystaa ledare hafva utmålat. Hvarja särskild kår hade sin fana i spetsen, alla försedda 1ed den tryckta inskrift, som här ofvsn näsnde: råsom innebållet af arbetarnes petition. Tåset var åndlöst. — A:skilliga gånger genombröts det af nationalgardet, af hviliet densamma Juiligen så att säga eskorterades till stadshuset. Ett fiendiligt uppträdande var från detta ögonblick cke tänkbar:; vid minsta försök dertill skulle det obeväpnade tåget blifvit skinsradt. Regeringen emottog nu efterhand deputstioner från ae henne tillgifna beväpnade kårer, elsverna från S:t Cyr och flara ombud från vänskapligt sinnade klubbar. Lamartine svarade dem, att han på förhand varit förvissad att denna farans dag skulle förvandlss i en dag af trivra? och erkännande åt den provisoriska regerin Det besäpnade och obeväpnade pariserfolke:s lösen måste vars: ;Den provisoriska regerin:ens odeiade echstl — Man bade åsyfrat att söndra dess msdlemmar och i öfvereasstämmelse dermed dela hela landet i tvenne finit Men om några moningsskiljak igbeter finn 0:s, så her:skar deremot enigheten uti vår pa:riotism, i vår kärlek för republiken och i vår oinskränkta hängivenhet för Paris och för Frankrike! Denna enighet är vir r-cpubliks symbol! Hafven förtroende till oss alla och republiken är räddad! D-n provisoriska regeringen visads sig härpå en corps vid stadshusats föns er och pbelsades med exempellöst jubel. Derpå öppnsde sig gationalgardes leder och arbatarnes deputation värmade sig. Louis Blanc gick ned på platsen, och nu bättre uppfaitande sin roll, talade ban med högsta hänryckning till folket och sluade raed töljande ord: Tack för eder gåfva, bjirilg tick för beviset om eder tillgifvenhet (or ;epubiken! Uppmanen edra bröder :t: tåga förbi, på det vi må hunna giva eder slla bevis på vår kärlek och vårt hoppl Nu instämde äfsen arbetsrse i ropet: letve cen provisoriska regeringen! Och då folkmzssan tände bebof af et föremål för sin vrede, skallado plötsLgt ropet: bNed med kommunisterna! ned med Blanqui! Ned med C;betl Allt hvad lunga bade : upprepade dödsdomen öfver kommunisterna. Aada till kl. 40 om aftonen strömmade nya iegioner af nationalgarde från stadens omgifvingar genom gatorna till stad.-huset, Iiid och utan återhill med förbannelser mot kommuniterna, och på aftonen var hela sladen illumiuerad, såsom om den blifvit räddad från en stor öfverhängande fara. Ännu en gång är hela b:rolkningen sinsemellan försoni:d; hat uch tvedrägt, anarki och alla sysslolöshetens löster, sarat lystnaden efter healigbatsfulla sammansvIrjningsoperationer halva lidit det fullständigaste nederlagn. Den 47 om natten utfördes af åtskilliga kompanier sf nationalgardet lifliga demonstrationer utanför br Cabets hus Ända till midnatten stallade ropen: Ned med Cabetl — Bianqai hade varit klok nog att redan d. 46 stänga sin klubb. Democratie pac.fique, förmäler, att Blarqais klubb, som liktidigt med arbetarces tåg satte sig i marsch till stadshuset, eburu på en 3nnan väg, redan på Revolut:onsplatsen blef sprängd af tvenne bataljoner nationatgarde från Banlieu. Den röda fanan, som fördes i spetsen af tåget, frånrycktes! klubbisterna och kastad-s i Seinen. Stxdszardet, idel unga raska karlar från 48 .ill 30 år, bade, trots dess gamla bluser och dåliga pantalonger, tillvunnit sig Parisarnes, ja till och med gamla militärers beundran. Det är nästan exempesllöst att nya, först för sex veckor sedan bildada trupper kunna visa en så utmärkt bållning och färdighet, som detta stadsgarde. La Presse, berättar, att general Changarnier cke afgår som sändebud till Berlin, uten blott fått uppdrag af en särskild mission i afseende på Poler. Från Berlin skulle generalen begifva sig till Wien och sedan återvända till Frankrike, för att öfvertaga kommandot vid Rbenarmåeen. Nationals meddelar, enligt tillförlitliga privatunderrättelser, att Englsnd i största hemlighet företager utomordentliga sjörustningar. Af dessa underrättelser inhemtas, att general Darkare ackadar i Madalhafuvat ol. fen sm KAL