Aftonbladet – 26 april 1848, sida 3

rande ett nytt myntsystem afsligs; utskottet hade vidbållit sin, emot samtliga riksståndens isigt stridande mening i detta ämne. Biskop Agardh föreslog en underd. skrifvelse om ny revision af hela saken, på det decimalsystemet, som vore så allmänt antaget, måtte kowma till stånd äfven bär; detta försleg vann bifall vid votering. — Biskop Bergman gjorde i dag sitt inträde i ståndet och väikomn:des med några bjertliga ord af berr erkebiskopen. Dat tillkännagafs också, att herr biskopen blifvit utsedd till ledamot i Ekonomiutskottet. — Hos Borgareståndet föredrogs det s. k. Bränvinsbetänkandet. Redan öfver 4:;:a punkten, der det tillstyrkes att bränvinsbränningsrättigheten må kunna utöfvas oberoende af innehafvinde jord, då densamma såsom fabriksrörelse bedrifves, föranledde en liflig debatt. För bifall härtill talade hrr Schartau, Murn, Indebetou, Wern, E. G. Lindström, Brinck m. fl. För återremiss brr Ligergren, Almgren m. fl. Hr Lagergren ansig bränningen komma att uppgå till ännu högre kanntal, om den äfven af icke jordegare fioge drifvas såsom fabriksnäring. Den vore då svårare att kontrollera. Dranken vore för ladugården fördelaktig, men busbehofsbränningen skulle genom fabriksbränning undertryckas. Hr Schartau ville afskaffa alla monopoler och derföre äfven bränvinsbränningen3 inskränkning till jordegare. Hr Mura ansåg bränvinet redan i så riklig mån produceras, att någon högre produktion icke af utskottets förslag behöfde befaras. Hr Brinck talade om husbebofsbränningens förderflighat både uti statsekonomiskt och moraliskt afseende. 4:sta punkten godkändes efter votering. 92:dra och 3:dje punkterne godkändes. 4:de punkten, om bränningens utöfning i sex terminer, hvarje af en månad. Häremot opponerade sig herr Schartau. Sådant kunne underlätta att bränningen fortsattes hela året. Talaren föreslog bränning på 2 terminer. Punkten försvarades st hrr Indebetou, Valley, Mu:a och Norin. Hr Mureno försvarade stadgandet dermed, att det afsåg bereda jordbrukaren rättigheten att bränna mot en lägre skatt. 4:de puzkten godkändes. 3:te punkten godkändes. 6:te punkten och 7 om parnans rymd och redskapens beskaffenhet, godkändes. Hr Indebetou gillade förslaget i afseende på bränvinsbränningsredskapen utan hvad föreskriften om pannans höjd angick. Talaren ansåg att pannan borde få begsgnas, i hvilken form som heldst. Hr Mwda ar af motsatt tanka. Pannans form borde vara bestämd, eljest kunde de afsedda kontrollerna eluderas. S:-mma åsigt byllades af hr Norin och Rhodin. Hr Östberg upplyste åter huru olika afvorkningsförmå gan blir efter pannans olika form, cch meddelade i detta afseende ganska intressanta facta, Med hr Östberg förenade sig hr Schartau och hr Nocin. 7:de punkten godkändes. — Hos Bondeståndet förekom Bainkoutskottets utlåtande JE 47, i anledning af inom riksständen gjorde anmärkningar emot memorialet JM 24, angående införande af ett nytt rayntsystem. En låsgvarig diskussion uppstod häröfver, för och ercot. Heurlin begärde votering Oom rättvisan.. Votering företogs — och utlåtandet gick igenom med 56 röster emot 32. Flere ledamöter reserverade sig. Esonomiutskottets utlåtande JM 66 bifölls; M 67 fick bero.