Aftonbladet – 26 april 1848, sida 2

MER 8 MM aa så mycket, som jag genom en lukratil affår skulle förtjent, som under tiden frångick mig. Nämnda 2000 rdr rgdssedlar erhöll jag af hrr Röhss Brusewitz efter min hemkomst, som skedde den 17 Februari. Vid det ofantliga hapital dessa herrar och hrr Barclay nedlagt i Anderstorps och Rosenlunds spinnerier, kunde väl ivgen fiona det besynnerligt, att de vid en så hotande fara ej sutto alldeles stilla, helst icke lagliga och lofliga szäl saknades att arbeta mot förstörelsen. Efter min ankomst den 3 Februari i Stockholm skildrade jag vid min underdåniga uppvaktning hos H. M. Konungen, dels såsom ordförande i Götheborgs fabriksförening och dels å mina medbröders och egna vägnar följderna af en sådan tullnedsättning, som den ofvannämnda och bad i underdånighet Hans Maj:t, att skänka spinneriägarne det skydd, hvarpå de med grund af det af dem deri nedlagda betydliga kapital, trodde sig kunna göra anspråk; jag har sedan besökt och talt med åtskillige af hrr riksdagsmän, hvilka slutligen skulie afgöra frågan, och hört med tillfredsställelse dem yttra, att afsigten ingalunda är att genom en alltför låg tull förstöra dyrbara inhemska anläggningar; och då under tiden bevillningsutskottets tullafdelning fastställt tulieo på bomullsgarn till 4 skilling, men frågan i bevillningsutskottets plenum såades ej förekomma förr än efter sex veckor, reste jag åter hem, öfvertygad, attoaktadt afundens ilskna bemödanden tullen ändå skulle bli sådan, att spinneriägarne derigenom ej ruinerades. Sjelf hatare af all korruption och depravation, uttaltes öfver sådant vid spinnerlägarnes ofvannämnde sammankomst en enhällig förkastelsedom, med den innerligaste öfvertygelse, att hvar och en af oss och vi alia i förening ägde en så ärlig och rättvis sak, som, utan att sky dagen, alltid borde kupna påräkna hvarje fosterländskt sinnad mans understöd och medverkan. Kan någon bevisa, att jag i Stockholm eiler härstädes någonsin utgifvit, låtit utgifva eller lofvat betala en större eller mindre summa penringar, att muta eller besolda någon, eho det vara må för att afvika från rättrådigheten — att störa allmänna lugnet eller att på rpågot sätt förnärma och kränka lagarne, så betalar jag tillen sådan 5000 rdr bko. Häraf ser man således i alla händelser hvad det kostar att göra en resa på tre veckor mellan Stockholm och Götbeborg. Då nu sjelfva skjutsen på sin höjd kan gå till 450 rdr banko med tre hästar, men 2000 rår rgs i det närmaste åtgått, kan man alltid antaga, att hederliga drickspenningar vankats på gästgilvaregårdarne, och vi föreställa oss, att bållkarlsrne gerna skulle sa så generösa resarde alla oagar. I öfrigt kunne vi ej annat än utrycka vår ledsmad öfver, att hr L. J. Hjert2 genom sitt blotta anförande på riddarhuset kommit att förorsaka herrar spinneriegare så svåra bekymmer, att de blott i följd deraf förutsett uppenbara förluster; ja, vi skulle nästan vara fårdiga att utropa som salig kung Fredrik, när ban en gång fick en hel lunta kurgiga resolutioner a:t underskritva: Potz tausend! haben wir das alies gethan?, men lyckligtvis har nu, efter resan och de af hr Henonig omrämnda besöken hos: och samtalen med ,åtskilliga af herrar riksdagsmän, hvilka slutligen skulle agöra frågann, voteringen slagit så väl ut för herrar fabriksegare, att den i utskottets tullafdelning :öreslagna nedsättning till 4 skiilipgar (ännu 213 gånger mer än tyska tulltsxam på oblekt gara) åter blifvit ändrad i utskottets plenum och tullen der höjd till 5 skillingar. Deremot nödgas vi göra armärkning vid ett uttryck i hr Henvigs skrif, nemligen då det säges, att de i br Hjertas anförande uppgjorda kalkyler blifvit offentligen genom tryck vederlagda. Vi hafve visserligen yttrat vår önskan att få se någon sådan offentlig vederiäggning, men hittilis icke kunnat lyckas deri, ty den lilla skrift, som br grosskandlaren L. Bergw:n lät införa i Aftonbladet, måtie väl ieze ku na rätnas för någon sådan, enär det tydligen visades, att deri gjorda uppgifter ej hilta stånd emot en närmare granskning. Det vore således högst intressant att få böra hvarest denna vederläggning fianes att tillgå. Slutligåe miste det i allt fall varit tillfredssiällande, att herr Hennig, oaktadt frågen i bavillningsutskotiets pl-num ej skulle förekomma förr än Om sex veckor,, ändå kunde vid hemresan vara öfvertygad, att tullen skulle af utskottet sättas till bvad den sedan blifv.ts. Der ser man hvad det vill säga att hafva en ärlig och rättvis sk, sOm, utan att sky dager, bör ku:na på äkna hvarje fosterländskt sinnad mans understöd och pasedverkan,. Det kommer blott an på, om konsumenterna i allmänhet och väfverne, scm skola betala den dyra tullen eler ewt derigenom förorsakact mo:svsrande högre pris få garnet, finna denna tull lika fosterländsk, sv hr spioneriegare anse den. Det komer ock an på, huruvida Göteborgskorrespondentea har någonting vidare eil-r annat att uppgifva, än hvad br Hennig här sjelf berättat; om t. ex. hr Brusewiz resa ull IStockholm kostat lika mycket elier ändå mera, enär det vid den tiden, åtminstone på neiresan, var ett ganska svårt vägl:g. Imedlertid, då Aftenblides förläggsre utan sin vetskap blifvit en oskyldig orsek till dessa dyra resor, och wi kär tillåtit oss tala i en skämtande ton, är det en skyldighet att på samma gång uttrycka den tanken, att vi anse våde br Hennig och de ifrige heriarse vara alltför aktniogsvärda män, för att bafva Ullåtit sig något slags åtgärd i cch för sådant snvändande af de apslagna medler, som ens bade kunnat erforåra den förklsrivg, hvilken i slutet af hr Hennigs skrift förekommer, och de r:flexioner Götaoborgs-korrespunden!en i det häcseenIdet framksstat, syres i alla bärdelser altför Isårende och förhatliga, helst då sådana ske utsn lat några bevis finnas i händern?. —— Q 22 — Uti Norrlandsposten för i thersjags träffar man under titeln: Bref från viksdegen, följande läsvärda artikel: Hvad skola de åldrige fäåderne Hedren och Stenhammar uträtta i hemliga utskottet? Denna fråga är i visst afseende temligen likgiltig, då sjelfva den -Ider hemlighetsinstitutionen hitintills visat sig Vara -Jen sak af föga inflytelse, men man bör dock lägga I märke till presteståndets val. för att stådga begrep