Aftonbladet – 26 april 1848, sida 1

handtverksarbeiarne, som vägrade dom inträde. Nationalgardet skyndade nu ati söka förekom28 striden; men blef sjelf anfallet med stenzastoing; och det fordrades tre dygn, innan lugnet blef fullkomligen återstäldt och landtfolket öjvertygadt att det af kommunisterna hade ngenting att befara. Toulouse den 49 April. I går sönd2gs var denna stad mil för en ganska stor oro; men resultatet af alltsammans blef likväl, att staden försäkrades om lugn, och att dsn frukian för oordninga, hvaraf sinnena varit uvptagna, försvunnit, såsom vi boppas, för lång tid. Hår i staden fiones en klubb, kallad Voix du Peuple, bvari en medliem, allmänt benåmd korsikaaern), utmärkt sig för synnerlig bäfighet. Han bade denna dag, åtföljd af ett talrikt -sällskap klubb ster, beg fvit sig till Palsis-Nz2tionsl, och der med hög röstaf regeringssommissarien Joly fordrat utlemnande af vapsan, såsom folkets tillbörighet. Hr Joly vägrade att göra orostiftarne till vijes, talade till allmänheten från en balkorg och uppehöll dymedelst anfallet, till nationalgardets aniomst. Saken slöts med mkursikaneros och åtskillige andres fängslande, bvargenom Toulouse ser sig befriadi från faran af deras ytterligare tilltag. Reims den 10 April. Älven här hafva några våldsamheter egt rum af bandtverkare från Fiechambzul:t. Min kom ända darbän, att en barrikad uppkastades; men st:dens myndigheter fingo snart makt med orostiltarre, af hvilka en viss Cerbelaud arresterades; Emötisterne voro ganska fåtalige, och understöddes endast af oyfikne och lättingar. i Äfven på landet i trakten af Bordeaux hafva ;roligheter egt rum, och i Carlicu (vid Loire) hafva arbetarne begärt förhöjaing f dagspenaingen. Deremot var nu åter allt lugut i Poisiers, sedan de rätta uppviglarneo blifvit anträffade och arresterade, He Louis Blanc och hans svirmiska läror om arbeteis Organisation, hvilka hafva en så stor del i det närvarande misstroendet, och i öljd deraf ästadkommit just det onda -som de skulle . afbjelpa, neml. arbetslöshet, möta nu från alle båll en allt st-rkare opposition. Tidsipgen Charivari slungar löjets vapen emot bonom, under det La Presse, Le Constitusionel och Journal des Debats angripa honom med allvarets skärpa uti förträffligt skrilna artiklar. Tvenne andra mindre journaler, den ena kallad: mLe bons sens du peuples, den andra: Le libre echange, vedsrlägga icke mindre kraftigt hans vilifarelser, och de utmärktaste skriftställare ogna sina bemödanden att förskingra de oriktiga begrepp, som ännu i det hänseendet finnas hos någon del af befolkningen: En särskild klubb-har dessutom bildat sig, under namn af: Sällskapet för arbetets frihet, der ssmma fråga uskuteras från alla sidor, oc der man komt ötverens om omöjligheten och orimligheten af sådana satser, som att: reglera arbetslönerna, icke efter hyåd:arbetarof uträttar, utan efter bana beho; att göra slla arbetslöner lika, 0. s. v. I följd af denna starka opposition och dess Sfvervigt iskäl, anses: det ock såsom säkert, att: Louis Blances och hans välmenta men falska ideers välde icke hafva mer än några veckor att lefva på: Imedlertid hafva dessa ider redan gjort icke så litet ondt, ej blott derigenom stt de ökat dea-strämsel hos Kapitalisterne, som sjelfva revolutionsstöten redan måste framkallz, utan äfven börjat alstra en :möngd lättingar, och på flera ställen: åstadkommit oordningsr åsmt öfverdrifna anspråk bland arbeterne. I Lyon, der nöden! är störst, har detta synnerhet visat cig; några fabriker hafva der till och med i början af denna månad blifvit hotade med förstöring af flockar bland mobben. Isamma stad bar äfven varit ett myteri inom A43:de och 22:dra infanteriregementerna, som tvungit kömmendanten att lössläppa en arresterad underoffiser. Äfven inom åtskilliga andra dfdelningar inom armeen hafvi handlingar af insubordination visat sis, och pågra officerare, som varit hatade; blifvit utdrifna. Öfver tuvud visa ig folkmassorna mera oroliga på flera ställen i Provinserns, ön i Peris, der folket tyckes göra let till en hederssak att bibehålla ordningen, vilken mar nu hoppas der skalVvarabefistad, edan natiovalgardet fått hela sitt befil Orgasiseradt och den nya polisen kommit i verk2amhet. Ett rykte, som icke fiares i Parisertidninarne, men berättas i ett par korrerpshdensariklar i Engelska blad, talsr ora en fulsak, som kall vara upptäckt emot en af provisoriska reeringentsledamöter, nemligen att Lamartine kall ibland Guizots papper i utrikes: ärenderas departement hsfva hittat e:t bref åf L-dry ollin , bvilken deri lofvat Guizot att underödja Ludvig F.lips regering, emot en ersätting af 600,000 francs, samt alt regeringens sef, Duponi de Leure med anledning häraf örklarat Ledra Rollin, att ban måste hädanfter underkasta sig sina kollege:s opinion, och ta bli ait upphe!sa folket, så vida han ville nd vita att sa nyssnämnde bref publiceradt. etta rykte låter visserligen tvetydigt, emedan ot ej är sännolikt, att sådane män som Duont da Lcure och Lamartine skulle behålla edru Rollin längre vid sin sida, om de än utta hans inflytelse, så vida den nyssnämnde gifvelsen vore grundad; men det kan förtjena ntalas, för att se huruvida det bekräftar sig i smtiden. : De Fedneste tidningarna förklara närrå:re mengen med den qrarstad, som regeringen lagt ett par jernvägar, I anseendå till kompagerhas oförmåga att för närvårsnde fortsätta biten?, vill regeringen öfvertega dem, och r armodat kompagnierna ati inkomma med rslag till ersättning för dessa egendomers öf