EERR ELVERS SOIRE. Msn anmärker bos flera pyare vVirtucser, ej utan skäl, att den rena smaken, den klara uppfatinngen, den lugna, jemna bållnipgen hos dem blitvit undanträrgd af en viss romantisk vildhet, som ej tillåter konsiformen ett framträda i sin klara öfverskidlighet, ceh hvilken olyckligtvis kommit på modet såsom en misslyckad imitation efter några genisla, men cxcentriska konstaärszpparitioner. Kompositörerna hafva ej förfelat att gå till hinds med härtill lämpbga tonstycken, hvadan ock våra konstnjutningar ej sällan få ett temligen grumligt tycke. Rodes, Krcuzers själfulla melodier kiinga ej mera från Johan Berwalds violin; Spohrs berrliga violinmusik tystn:de med Pacii bortgång. Erdast färre Korsträrer i sednare tider hafva bevarat förmigan tit isisdkomme, ej excentriska försök, utsn det ariistiskt helgjutna, fullfärdiga, och bland dessa intsger Elvers obestridligen en betydande plats. Han uppkallar