kinder, gåfvo luft åt hans känslor. Far! farl sade Corinna på silt ethiopiska språk, borttorkande hans tårar, lugna er, min far. Gråt icke, ty Rosas hvita slafvar kunde komma om bord och få se oss; och om de märkte, att vi äro så tröstlösa, kunde de fatta misstankar och sennoras lif råka i fara. Far! tänk på sennora Dolores och gråt icke.n O Corinnal, snyftade den gamle mannen, njag tänker på sennoran, och det är derföre jag gråter. O Dolores! Dolores! snyftade han, sammanknäppte sina händer och utsträckte dem framför sig. Lugna er, far! ropade Corinna med högre och nästan hotande röst; sennoran är i fara genom våra tårar. Hon aftorkade den gamle mannens tårar med sin shawl och sade efter en paus med tvunget lugn: Gif mig asken med den lilla medikamentsflaskan, min farn, Och båda försökte antaga den likgiltighet i sitt sätt, som tillfället fordrade, huru mycket än deras oroliga sinnesstämning satte sig emot deras bemödanden. Horatio, som satt i ett hörn af hytten, försänkt i betraktelser och likasom petrificerad, närmade sig nu Achilles, lade sin hand på hans axel och hviskade honom i örat : lugna er, Achilles; vi skola snart gå till sjös, och mina slägtingars mördare skola icke mer hinna 053.D Huruvida ynglingen trodde på en lycklig och obehindrad afresa, är ovisst; han sökte åtminstone hos sina blödigare sinnade följeslagare ingjuta den tröst, som omständigheterna fordrade. . Vara lugn! vara lugnl suckade Achilles; ja, vara kall och lugn; kall och lugn vid en arbroders graf; och vid en faders, sennor Se-f