Aftonbladet – 22 april 1848, sida 3

all uc otvannamndaa Devisen angad HAaCn fore NOvem Der 1846. RIESDAGEN, Ridderstapet och Adeln har i d:gens plenum, som siöts ganska sent, fortsatt och slutat granskningen af Barkoutskottets betänkande JM 42 ang. regleringen af bankens lånerörelse, öfver flera punkter 2f hvilket diskussioner förefallit. Besluten öfver de särskilda punkterna skola i ett annat nummer meddelas. — Presteståndet har fortsatt och fullbordat granskningen af Bankoutskotteis betänkande angående bankens låneoch kreditrörelse. — Expeditionsutskottets förslag till skrifvelse i anledning af riksstindens beslut öfver iechsrgebetänkandet blef återremitteradt, såsom för tidigt framstäldt; enär Presteståndet ännu ej fått svar från Koostitutionsutskottet på iterremissen af sista delen af nämnde betänkande, deri-utskottet alltför knappbändigt sffårdat några anmärkningsanledningar. — Hos Borgarståndet dels godkändes, dels lades till bandlicgarne Exonomiutskottets utlåtanden JV 58 till och med 635. L-gutskottets betänkande JV 35 bef till sin förra del, hvaruti yrkas att de väckte motionerne, att skyldemän å siden, utan syskor, må med konungens lof, få ingå äktenskap, och det i 2 2 kap. giftermålsbalken innefattade ovilkorbga förbud mot dylika äktenskap så!ed:s upphöra, ej måtte vinnz R kets Ständers bifal!, godkändt. Utskottets sednare hermstälan uti sarema betänkande at al riksdagsfullmögtigen F. Bergström väckt förslag till förändring af 5 och 6 SS i 2 kap. giftermålsbalken mitte lemnas uwuan aseenie, blef, efter någon diskussion, hvsruoder återremiss yrkades af br Waiblund samt bifall af br Fagerberg, till utskottet återremitterad!. Likaledes återremitterades L-guskottets betänkande JM 36. Hr Fagerberg talade för bifall, hvaremot återremiss yrkades af samtlige de öfrige tslarne; nemligen hbrr B-rz, Wablund, Billström och Indebeou. Hr Woshilund godkände det, af br Delman väckta förslag, ehuru detta ansigs erfordra åtskillige ändringar uti lagens 3:ne första b lkar. Hr Indebetou. ogillade blott 2 ! uti br Dalmeans förslag, hvilken medgaf oirskränkt testamentsrätt, der bröstarfvingar ej efterlefde. Således skuile arfvejord kuzna: borttestamenteras till syskons förfång. Detta skulle väcta ovilja på landet, U:i ett skriftligt anförande försvarade hr Berg den af honom väckte, af utskottet afstyrkte motion. Den afsåg likhet uti testamentsrättighet för lsnd och stad, och det vore obilligt, om den blotta tillfällighet, att men vore landtelier stadsbo, skulle medförs olikbet uti testsamentsrätten. Det vore för öfrigt obil:igt, att icke få medelst testamente disponera öfver sin medelst eget arbete förvärfv2de egendom. — Bondeståndet biföll Lagutskottets utlåiande JE 35, engående ändring af 2 N samt uppbhäfvande af 3 och 6 SS i 2 kap. Giftermå!sbalken, om dem som äktenskap med hvarandra ej bygga måga. JV 36, afsiyrkande öndring i lagens stadgande rörande testamentsfriheten och i 8 kap. Jordabalken om rätt att bortgifva jird, hus och tomt, föranledde en längre diskussion. S rindlund, Ola Månsson, Anders Andersson, Hans Persson, Heurlin, Per Nilsson, Petter Jönsson m. fl. talade för bifall. Lars Larsson yrkade återremiss och föreslog dn förändring, att man genom testamente må äga fri dispositionsrätt af ärfd fastighet inom börd. Talmannen anmärkte, att detta vore en ny motion, och Lars Larsson förmälde sig älven vilja inkomma med fiågan i denna form, men fann ståndet ej ba annat att göra än votera om sakep. Utslaget blef bifall, med 52 ja emot 12 nej. (Vid uppropet befunnos alla led:möter från Upsala, Stockholms cch Upsala län vars frånvarande, äfvensom alla från Örebro lär, utom en.) Samma utskotts utlåtande JV 37, afstyrkande föreslaget tillägg till 47 kap. 4 8 Ärfdabhliker, bifölls. Härefter förekom Lag-, Besvärsoch Ekonomiutsko:tens betänkande JV 4, angående grunderne för rättigheten att tillverka och omdistillera samt i minut försälja bränvin, äfvensom för beskattningen dervid. Detta vidlyftiga betänkande var redan diskuteradt i ett föregående enakildt plenum, hvarvid enhälligt beslutats att återremittera detsamma på de skäl som Bondeståndets samtlige ledamöter inom nämnde utskott i sin reservation anfört, nemligen, att ehuru önskligt vore det någon lindring ibeskattningen medgåfves för den som anmäler sig att bränna med 20 kannors panna Å å 2 månader om iret, likväl och som afseende derå ej vore att förvänta, inskränkte sig stindet till pås ående om fortfarande af 4845 års författningz stadganden, endast med den förändring, att jordbrukare må anmäla sig till bränvinsbränning högst sex månader, men också endast till 4 eller flere deraf, i hvilket fall afgiften proportioner2s, så att t. e. för en minad erlägges Y.:del af den för 6 månader bestämda äfgiften, för 4 månader 24, 0. sg. v. : Bengt Gudmundsson och Erik Andersson bäle inlemnat anföranden, Men men ville ej höra lem förr än återremiss blifvit beslutad. Ånlers Andersson fr. Skaraborgs län insåg att föga fseende skulle göras på någon annan mening än ;luralitetens, men hade önskat, att de som vilja ränna litet, ej må betsgas detta genom för hög; estatining. — Ropen på proposition förnyades. — Bergström fick ordet och uttalade bifall för itlåtandet, hvilket uppväckte munterhet. Slutigen framställdes proposition, och återremiss var den allmänna tankep. Nu är det gjordtx, yttrade en röst. — Diskussionen fick utgå ur orotokollet cch beslutet blef genast kommuniera it medstånden. T:lmannen bad slutligen ståndet qvarstarna :ll en enskild öfverläggning. ————— VI se PB om Fr KN AR -— RH kc KE VE tilde SHÄKTAan es CTTD DT LL