Imed min röst bidraga att den kastasa bir!. Mi man gifva min känsla hvad namn men behagar; men denna rättighet, som jag ärft af mina fäder, nedlägger jag endastifolkets hend. — Tido. Upsala berättar, att en hög embeis Iman derstädes på några dagar hambkorarmit, såIsom det vill synas för att arbeta för underIskrifter på ett kontraprogramm emot reformIsällskapets, och att staffetter sedan i måndags varit i rörelsa för att värfva underskrifter på T kontraprogramrimet. er — Hr protokollssekreteraren Nils Arfwidsson, som är en af de 34 resarvanterna mot reformvännernas Isällskaps beslut, har begärt rum i Aftonbladet för följande reklamation: Till Redaktionen af Aftonbladet! I sitt gårdagsnummer yttrar Aftonbladet: Hr N. Arfwidsson har på de sednare åren blifvit en temligen deciderad Tory. Det kan icke falla mig in att tro, det Aftonbladet ej skulle känna betydelsen af ordet Tory. Det betecknar aristokratiska tänkesätt, oskiljaktiga från begreppet om representationsrättens baserande på bördsföreträden, åtminstone delvis, samt bibehållands af alla slags privilegier. Enligt hvilken logisk eller annan grund har Aftonbladet, med kännedom härom, kunnat såsom Tory anse mig, som aldrig, det vet ÅA. B. ganska väl, hyllat aristokratien och som sedrast under sjelfva reformvännernes diskussioner förordat allmän valrätt, båda kamrarnes väljande genom folket och afskaffandet af all sjelfskrifvenhet?! Att jag icke är radikal, erkänner jag deremot gerna och jag har derföre begått den i visst folks ögon måhända oförlåtliga förbrytelsen, att ej biträda det af majoriteten inom reformvännerna antagna representationsförslag. Skälet härtill är helt enkelt. Jag anser nemligen syftningen i detta förslag revolutionär, och tror att förslaget, om det en deg lyckas göra sig gällande, ovilkorligen och snart nog medför monarkiens undergång. Det är möjligt att de finnas, som just vilja detta, men jag vill det icke och derför handlar och talar jag naturligtvis som jag gör. Hvad den lilla insinuationen på sednare åren vidkommer, så har jag just på de sednare åren, I blifvit liberalare — alldel:s som Aftonbladet. Jag skulle nemligen för längre tid sedan — alldeles som Aftonb adet då — ej förordat allmänna val. Nu har jag likväl gjort detta, alldeles som Aftonbladet. Båda gå vi således framåt: skilnaden är blott, att Aftonbladet går med stormsteg och stormklockor, också Aftonbladet och jag är bara — jag. Jag har visst sett huru olyckliga hbrr Raab, Hermelin och Dalman varit wed sina reklamationer hos: Aftonbladet. Det har nemligen fogat sig så illa för reklamationer genast kullrat hufvudstupa trapporna utför tillbaka. : Måtte denna obetydliga artikel röna en lyckligare ott! I hvilket naturligtvis alltid är ett fel, när det ej är. Aftonbladet sjelft, som skrifver. Stockholm d. 20 April 4848. Nils Arfwidsson. obetydlig; ty om detta än kan gälla om innehållet, så anse vi för vår del ingenting obetydligt, som j kommer ifrån en så betydande man, som han. Af sistnämnde skäl gör det o3s äfven ondt att nödgas anmärka, att jenförelsen mellan Aftonbladets och hr A:s tänkesätt förr och nu i representationsfrågan, som utgör sjelfva kärnstycket, hvilar på en; premiss, med bvilken det ty värr förhåller sig som med Kellgrens sköna Lydia, hvilken hade alla möjliga de förträffligaste egenskaper, men derjemte det: enda felet, att hon ej fanns tillv. Hr Arfvidson säger: att han på de sednars åren blifvit liberalare, arldeles som Aftonbladet,, och tillägger: jag skulle nemligen för Jängre tid sedan, alldeles som Å ftonbladet då, ej förordat allmänna val, För: allmänhetens räkning, som haft tillfälle att följa Af-; tonbiadet sedan dess begynnelse, torde det knappti vara nödigt erinra, att detta är ett fulikomligt misstag. Aftonbladet har alltid påyrkat allmänna val och försvarat representationens indelning på samma sätt som norska stortingets. Det måste ännu vara mycket väl bekant för de fleste hur ofta Arftonbladet redan under de första åren af sin tillvaro och allt sedermera stridt för dessa åsigter, samt att vi specielt för omkring 40 år sedan hade en ganska skarp polemik öfver detta ämne med Dagligt Allehanda. Det skulle derföre mycket förundrat oss, om en så total obekantskap med Aftonbladets antecedentia i afseende på representationsfrågan, som den vi pu påpekat, uppenbarat sig hos någon annan; men när det är fråga om en man, hvilken på de ssdnare åren, så som hr Arfvidsson, helt och hållet fördjupat sig I det Gaeliska språket, så måste det ursäktas, om han ej haft tillfälle följa med den svenska po!emiken. Man påminver sig den grekiske fi!orofen, bvilken kikade så ifrigt på stjernorna, att han ej hade tillfälle att se framför s!g på jorden, utan föll i en brunn; och hvem kan då begära mer af vår svenska Oisian (hr Å. har, som man vet, utarbetat en mycket Werömd öfversättning af den Gaeliske bardens sånger, som mean förr trodde heta Ossian, men hvars rätta namn hr ÅA. upplyst vara Oisian). Imedlertid finner läsaren, att det bufvudsakliga af hr A:s reflexioner förfalla, sedan detta hans misstag blifvit upplyst. Angående Toryskepel åter förmoda vi, att hr Å. sjelf benäget rättfärdigat vårt yttrande derom genom sin bekännelse, att han seringentibg mindre än en revolutionär syftning 1 reformyäfilernas pluralitets f programm. Hr Arfvidsson känner tillräckligt, att! och jag går helt tyst och stilla; men Aftonbladet är dem, att de genast I Aftonbladsdörrn mötts af en massa insända artiklar af vigt, för hvilka deras. IE Den är ju hvarken lång. eller polemiskp,Hr Arfwidsson her utan tvifsel rätt 1 en omständighet angående den här införda artikeln, nemligen att den icke är lång. Deremot kunne vi icke in-.. stämma i hans anspråkslösa yttrande, att den är na kd ht oo Ar HV KR IE 4 PFA mm betr MA bn h—-— ce —-— vv AR AA et Må Vd I kr Tories finnas af flera slag, ultras och moderate; vi för vår del vilje gerza räkpa honom till de sednaro, men nog har hr Å., om han vill vara uppriktig, alltid haft en liten dragning åt det hållet! — LF — I Tiden läses följande bjertnupna bön: Stunderna äro dyrbara; skyndar sig ej den välsinnade mojoriteteten, så :undertryckes måhända Svea land, af:en herrsklysten minoritet, och följ fd