Aftonbladet – 20 april 1848, sida 2

B. Skantz fr. Hallands läv. Magnus Månsson fr. Östergöthland. Joh. Westermark fr. Westerbottens län. C. M. Engström fr. Calmar län. Sven Isacsson fr, Olind. J. Samuelsson fr. d:o. J. Petersson fr. Camar län. J. P. Danielsson fr. d:2. — Anders Jonsson från Östergötblind. Gust. Glad från Westerbottens län. Lars Petersson fr. Westerås lin. M. Matsson fr. Stora Kopparbergs län. And. Erics:on från d:o. P. J. Petters:on fr. Jönköpings lin. — Peter Mårtenson fr. d:. Olaus Ericsson fr. Bohus län. Joh. Johansson tr. Östergöthland. Ola Månsson fr. Skåne. Lars Olsson fr. Kopparbergs län. Olof Nilsson fr. Östergöttlend. Per Pålson fr. Siine. P. Pehrsson fr. Örebro län. — mr —!L — Ifrån Uddevalla har till härvarande reformvännernas sällsksp blifvit insänd en underd. petition, i representationsrågan, med begäran att få den genom sällskapets försorg öfverlemnad till Kongl. Msj:. Den är undertecknad af ett antal ansedda personer i staden och orter, och innehåller följande programm: Allmänna val och sjelfskrifvenhetens uppbörande. Direkta val inom vissa distrikter. Att hvarje oförvitlig skattdragande myndig medborgare må äga rösträtt efter den skatt han sill staten erlägger, dock med nödig inskränkning i röstantalet. Ait de utsedde riksdagsminnen sammanti äda, öfverlägga och besluta på en enda kammare. Att rikedagsmänren aflönss af statens medel. — I xÖstgötha Correspondenten läses: Reformvännerne i Linköping hafva nu utfördat sin inbjudning till länets innevånare, att på petitionens väg bidraga till framgång åt en representatiopsreform, hwvilande på de grundsätser, som majoritsten af hufvudstadens reformvänrner diskuterat och beslutat. PEST — Måndagen d. 40:de omnämndes den lördagen förut anställda lärareexamen vid Gymna-: stiska Centralinstitutet; vi fåj nu tillägga, att de vid tillfiltet utexaminerade gymnasiarkerna vore: Underlöjtnanten vid Svea artilleriregemente, hr, Claes Theod. Gust. Keyser; sekundlöjtnanten vid! flottan, hr Ciaes Wilh. Nils Aug. Hjelmstjerna; underlöjtnanten vid första lifgrenadierregementet, hr David Magnus Klingspor; underlöjtnanten vid Jönköpings regemente, hr Ludvig Kjellander; underlöjtnanten vid Dahlregementet, hr And. Eberhard Svedelius; löjtnanten vid Helsinge regemente, frih. Axel Gregersson Leyonhufvud; underlöjtnanten vid Westgötha Dahls regemente, hr Paul Henrik Melin; underlöjtnanten vid Westmanlands regemente, frih. Curt Bogislaus von Schwerin; sekundlöjtnanten vid. norska kavalleribrigaden, hr Even Hansen Jörstad; collega skolR, filosofie magistern, hr Johan Elis Adlerz; medicine kandidaten, herr Anders Georg Berglind. Examen apgick nedannämnde föremål: Theoreliska: Gymnastikens allmänna grunder, (prof. Branting); beskrifvande anatomi, (hr doktor Liedbeck); beskrifvande liniegymnastik, (frih. Stackelterg); beskrifvande eppareljgymnastik, (löjtnant Hagberg); teorien för värjföring, (pro. Branting);! reglemente för bajonettfäktning, (kapt. Osbeck); elementerna af fysiologien och anvisande anatomienj samt läran om rekrytfelen, (prof. Branting). Praktiska: Vapenförieg med värja och sabel, (lärarne samfäldt); appare!jgymneastik, (löjtnant Hagberg); liniegymnastik, (frih. Steckelberg); vapenföring med bajonett, (kapten Osbeck); kontrafäkning för olika vapen, (kapten Osbeck). Efter vanligbheten böll institutets föreståndare, professor Branting, ett intressant föredrag öfver de fysiologiska och patologiska upptäckter, som sednpast vunniis under den svenska eller vetenskapliga gymnastikens alltjemnt fortgående utveckling. Utrymmet medgilver 0ss endast att derur anföra följsnde: I alla riktningar vidgar sig kunskapens synkrets. Den närvarande tidens styrka är obetvinglig. Med rastlös ifver sträfvar hon att upphinna de fjermaste mål för att nära sin verksamhet. Sjelfva det af sekler erkända; det af ålder rotfasta, träffadt afnutidens spännkraft, rubbas från sina gamla grunder. Ständigt nya, för bortgångne slägten främmande, till sina verkningar oberäkneligt mäktiga krafter uppenbara sig, fatta menniskoanden, föra henne vidt omkring, och utså kunskapens fröp, hvilka uppspira som vextlif på rika ängder. Det gränsar till det ofattliga, att, inom knappt ett halft århundrade, upptäckterna eller snarare verldshändelserna så brådstörtande, så underbart följa på hvarandre, för att liksom omgestalta allt. Hvad som fordrade århundraden; hvad som den skarpsynteste forskning förut ej ens förmådde ang; som den mest sinnrika konst ej kunde tillkämpe sig, fastän verksam under otaliga tidslängder — det I framter nutiden, drifven af sina eldfulla, fast oroliga! och vulkaniska rörelser. Inom den korta tidsrymd geologen forskat i jordens innandöme och utletat flera af siffrorna till den äldsta verldsåldern, har den sijernku nige med. fjerrglaset upptäckt i sflägsnaste rymder nya vandrande himlakroppar; och på samma gång, som menniskosnillet fängslat solstrålarna, för avt låta dem sjelfva på metallen afteckna naturens vexlande bilder, finner forskningen en väg t ll förklaringen öfver den lefvande organismens sammansättning, och visar uppkomsten af organdelsr, osynliga för blotta. ögat. Och så, ehvart den forskande menniskoanden söker sig vög, upplåtes kunskapens alla förgårdar. Likväl mötes det sanna mången gång af kraftiga hinder, som under lärgre mellantider bekämpa framåtgåendet. Men detta hejdande synes dock snarare gifva detsamma en starkare lifsnärivg; oc som en märklig företeelse i detta fall framställer sig kroppsuppfostran. Då Grekland ännu bar sina lagrar och stod segrande öfver verlden; då en mognad crsrenhet genom lefnadsvisket,. vVverldsklokhet och rådslogenhet derstädes herrskode; då praktisk skicklighet, färdighet i statsärenden, slöjder och konster Blomstrade, under det wan sammen gande undersökte menniskens natur och förhållende, ändamålet och Gen bästa iorättniogen af hennes lefned: då Var det som bela grekiska folket införlifvades med iceen kroppsuppfostran: då leddes gympvastiken cf ett af verldens mest omfattande, Iysande sniil voro äfven själskrafterna, Berom kärleken til neslandet och en orddsd sann frihet högt lifvade.!