Aftonbladet – 15 april 1848, sida 2

madame Delpierre, en förtjeut artist vid den fransyska truppen. Detta är näst före det sista spektaklet, då de afresa redan nästa thorsdag. — — — — —— — — Redaktionen har fått till sig öfverlemnadt följande tryckta cirkulär från fribandelsföreningen i Gefle, med begäran om dess meddelinde i Aftonbladet: . Den uti Gefle, för något mer än ett år sedan, bildade handelsfrihetsföreningen her under sin verksamhet haft den tillfredsställelsen att få erfara lifliga sympatier, hvilka för densamma varit lika dyrbara som uppmuntrande. Tull-lagstiftningen, såsom djupt ingripande uti samhällets andeliga och materiella lif, utgör, näst representationsreformen, för närvarande fosterlandets vigtigaste angelägenhet. Att den nuvarande är orättvis och falsk till sin grund, skadlig och misslyckad i sin tillämpning, har uti vår tid blifvit så fullständigt ådsagalegdt för det oförvillade rättsbegreppet, att sådant här hvarken bör eller kan blifva föremål för bevisning. Föreningens förhoppningar för framgången af sina syften och bemödanden vunno en ökad styrka genom Kongl. Maj:ts till Rikets nu församlade Ständer aflåtna nådiga proposition och förslag till Dy tulltaxa, hvars bestämmelser, med några undantsg, voro nära öfverensstämmande med det från föreningen underdånigt petitionerade. Prohibitismen, dertill manad af sina egna mäktiga intressen och understödd af en lika beklaglig, som nästan allmän, obekantskap med tull-lagstiftningens grunder och praktiska resultater, har hitintills lyckats att genom några kloka anordningar bibehålla sina i många fall illa förstådda fördelar. Den offentliga diskussionen har likväl, under den sednare tiden, framkallat ett större, högt förtjent intresse för, och en allmännare undersökning om denna vigtiga lagstiftning, hvaraf den naturliga följden blifvit en mera utbredd öfvertygelse om nödvändigheten af ett, I detta afseende förändradt, rationelt system. Häraf har prohibitismen funnit sig föranlåten till oerhörda ansträngningar, beräknade på alla de medel, som den menskliga egoismen förmår begagna, jemväl mot naturlig rättvisa och solklar sanning. Under en så vigtig tidsperiod af vara eller icke vara, bör ingen medborgare förblifva likgiltig eller overksam. Hvar och en är skyldig att egna sin gärd åt fosterlandets väl. Föreningen, förvissad att uti alla samhällen finnas medborgare delande en likstämmig öfvertygelse, inbjuder genom detta program vördsamt samtlige städer och deras omgifningar: . . All skyndsamligen bilda föreningar till befordrande af handelsfrihetens grundsatser. All genom dessa föreningar, eller annorlunda, afgifva til Kongl. Maj:t underdånigt och till Rikets Ständer vördsamt ställda relitioner. Slutligen får föreningen tillkännagifva sin önskan: All innehållet af berörde petitioner måtte ihufvudsaken öfverensstämma eller närma sig till hkhet med de grundsatser för tull-lagstiftning, hvilka finnas uttalade i det af föreningen d. 26 Juli 1847 till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifna, och uti n:ris 227, 228 och 229 af tidningen Aftonbladet offentliggjorda, förslag. o . Och at merberörde pelitioner mMåle afgifvas genom deputationer, hvilka, så vidt möjligt är, uti hufvudstaden sammanträffa d.2 nästkommande Maj, samtidigt med en från delta samhälle afgående. På Handelsfrihetsföreningens Vägnar. P. A. Grape. -G. F. Göransson. C. G. Åsbrink. C. J. Schönning. L. E. Brandt. Eric Dan. Grape. C. M. Norman. Gefle d. 7 April 1848. J. V. Löfvander. Jemte ofvanstående kan nämnas, att Handelsfrihetsföreningen fastställt tvenne betydliga premier för utarbetandet af den bästa skrift, hvari sunda ekonomiska grundsatser ådagaläggas. Dessa nya steg å män ande, sida vittna lika fördelaktigt om en ailmän anda inom det samhälle, der den bildat sig, som om de serskilda ledamöternas patriotism, då