Aftonbladet – 14 april 1848, sida 3

l 7 FSVI CIL KRUTIOSUIR INCUOUCIaS UT UAnIiNi gen Åbo underrättelser, följande utdrag ur en tl politisk uppsatts, som bär en viss märkvärdighet deraf att densamma sett dagen i ett land, der tryckpressen står under den ryska censurens fuktel och der hvarje fribetens ord, utsläppt bland allmänheten, kan anses såsom en lurendrejerivara, som lyckats undslippa väktarnes uppmärksamhet. Uppsittsen som är intagen i nämnde tidning för den 22 Januari innefaltar några profetior, som visa att man äfven i de länder, som äro Rysslands vasaller, icke är okunnig om den verkliga ställningen i Europa. I Frankrike har efter Juli-revolutionen konIflikten emellan principerna blifvit genom en I hög, öfverlägsen personlighet hållen inom skrankorn38, om också icke undertryckt. Men allt Thögre Jjuda de röster, som fordr2, att man ländteligen måtte öfvergifva de ensidiga dynaIstiska intressenas väg; allt högre förnimmes roIpet på reformer, alltmera förslöas de verktyg, Isom hittills utgjort den poföränderliga tankers Tvillige tjenare; och den konstitutioneila monarIkiens talisman i sin hittillsvordna form, ehuru Ibeprisad äfven i sieta trontalet, ska!l måhända Isnart nog förlora sin förmåga att verka. SpaInien och Portugal, det sednare nästan bjelplöst, Tsåsom en båt utan styre på det böljande hafvet, Igäcka hvarje beräkning af deras politiska öde. IDe äro ett rof för en inflytelsesjuk intervenTItionspolitik, som hittills endast alltför väl förTIstått att till sitt fromma begagna den inre tveIdrägten. England måste hemta sig efter de Thårda slag, som Irlands elände under de sednare åren och den svåra handelskrisen gifvit detsamma. Det oaktadt känner det bebofvet Jef att utplåna de rostfläckar, med hvilka rättsTinskrävkningar af alla slag och ett vidt utbredt monopolväsende befläckat såväl statsförfattninlgens bjul, som dess förbindelser med utlandet. I Ibland de nordiska rikena erbjuder endast Norrige den ouppnrådda förebilden af en fri, stark författning. I Holland försöker den strängt konservativa principen med möda att försvara terrängen, under det att i Belgien, genom en ny liberal ministers anträde, framskridandets seger för en längre tid synes tryggad., Under det att i de flesta europeiska länder rörelsen uteslutande följer en politisk rigtning, hvälfver sig principernas sirid i Tyskland med samma bestämdhet på engång inom det religiösa området. Man eftersträfvar med lika ifver förverkligandet af ett selfgovernmenrt, som upprätthållandet af religionsfriheten och utrotandet at symboltvånget. I båda fallen äro allas blickar tlfästade på Preussen. Patentet af den 3 FeIbruari sistlidet år, ehuru vid dess utfärdande lafsigten att införa en folkrepresentation i egentlig bemärkelsa till principen förnekades, är dock rlett så afgjordt steg frarsåt på den representaTtiva förfatiningens väg, att dess förverkligande Isvårligen numera är annat än en tidsfråga — Jen fråga, hvars lösning väsentligen torde pi;Iskyndas, cm icke genom utomordentliga tillIdragelser af allmän europeisk betydelse, dock li hvarja fall genom den i Preussen, såsom i ITysklsnd öfverhufvud, allt lifligare framträdande öfvertygelsen om nödvändigheten af folkets Eratiga samverkan i förening med regeringen. I de tyska stater, der den konstitutionella principen redan genom författningen är erkänd, fortgår frihetens kamp emot reaktionens sträfvanden med omvexlande lycka. Temporäöra fördelar, såsom t. ex. utgången af valen för andra Hannoverska kammaren eller den närvarsnde gynsamma stämningen i Baden kunna icke särdeles högt uppskattas; af större betydelse är deremot, att den reform af författningen, som li Kurhessen företages, icke kommer att, såsom li Hannover för tio år sedan, tillvägabringas genom omstörtning af den hittillsvordna konstiJtutionen, utan på den författningsenliga diskussionens väg. ) Till denna tingers bättre gestaltning har utan Itvifvel det med hvarje dag vexande nationalmedvetandets solidaritet i väsentlig mån bidraYgit. Det är endast i detta medvetande, som Iman kan finna ett kraftigt medel att motverka Iden inre reaktionens ränker. Hvilken stor betydelse i detta hänseende fjolårets vexel-, postoch jernvägskongressor utöfvat, bör icke heller förbises. Underlättandet af kommunikationerna och befordrandet af allmänna, materiella intresIsen är otvilvelaktigt en mäktig häfstång för naI tionalitetens utveckling, och man bör derföre Iboppas, att dessa intressen framgent skola göras lull föremål för gemensamma rådplägningar i Tyskland. Att det nyss ingångna iret lofvar Europa lIrikliga frukter af framskridande, visar redan denna flygtiga öfverblick sf ställningar och förhållanden; j2, ingen kan ens-påstå, alt det sakInas brännmaterial för att vid första lägliga Ttillfälle sätta hela den europeiska politikens konIstiga byggnad i ljusan låga. -Att sådant icke I bittills inträffat, derföre hafva vi att tacka den beväpnade freden, som nästan i alla stater förtärt och utsugit de krafter, som endast för kriget borde tagas i anspråk. Dock kunde händelsernss makt lätt blifva detta negativa hinder öfvermäktig, men då bör man hoppas, att den cffentliga meningen i Europa, som vill freden, emedan den vill framskridandet, skall ega nog styrka att äfven bär skydda folkens politiska Jintressen emot den s. k. högre politiken. anna rens sisesstsssuet—— 0 -— 6 MH Sv CE RK PF ow TE nr SS 8 2? mm SM mm ET — I förra veckan förekom i kämnersrättens 4:sta afdelning ett ganska ovanligt mål. En gift kusk vid namn Ö. hade iförfört en liten flicka om 43 års ålder, som på sitt fjortonde år framfödde ett barn. Modren till flickan är en fattig enka. Kämnersrätten har för detta brott dömt kusken att draga -Iförsorg om barnet och böta 80 daler silfvermynt, Isamt undergå enskilt kyrkoplikt. Flickan dömdes PF re mm ör mm TT