. 6 eftermiddagen. TTR General Hedeman hade den 8 utryckt från Apenrade med danska hufvudstyrkan, och det troddes, att en af följande dagar något vwigtigt Yskulle förefalla vid Flensborg. I Ea trupp insurgenter, som natten till den 8 ryckt fram mot Rinkenis, bade med förlust af 7 döde och flera sårade blifvit tillbakadrifven. Ea preussisk major Oppenheimer hade den 7 kommit till Sönderborg såsom parlamentär; Imaen konungen hade icke mottagit honom, utan I befallt att utrikes ministern grefve Kuuth skulle inväntas för att tala vid honom. I Konungen hade på e. m. samma dag med sin svit farit till Augustenborg. Detta slott, som hertigen, då bönderna på godset hotade att Tförmå honom till nedsättning af deras arbetsskyldigheter, lemmnat så hastigt, att allt ännu befanns der i oordnadt skick, begsgnades nu af Itrupperna och de sjuka. Å SPANIEN. I Ett extrablad till Madrids Espannol af den 127 berättar följande om det republikanska försöket till revolution: Sedan i går morgons stodo trupperna under vapen, och det hetie, att len revolution skulle utbryta vid kl. 2 e m. Först kl. 3 visade sig på Cebadaplatsen en hop Jaf 500 beväpnade, som ropade: !efva friheten! lefve Isabella II! lefve det suveräna folket! död åt tyrannen! Liktidigt dermed hörde man ropas: lefve milisen! lefve republikens Allmän bestörtning utbredde sig i Prado och andra des llar af staden. Uppfordringen till stillbet, som Igjordes af såkerhetssergeanterna, möttes med förakt. Trupperna ryckte genast an mot de Ipositioner, som orostiftarne bemäktigat sig. Då Jen bataljon ankom till Cebadaplatsen, emottogs Iden af insurgenterne med en liflig eld. Trupz Iperna gjorde flere anfall, hvarigenom med möda de oroliga skiogrades. Slutligen flydde de väl för truppernas eld, men drogo sig dock tillbaka till trenne andra platsar, hvarest reIdan öfverallt hopar stodo af beväpnade, som endast syntes vänta på den öfverenskomna sigs Inalen. De slöto sig efterhand till de nyssnämnIde på återtåg stadde, drogo till Puerta del Sol, och försökte nu att härifrån vända sig om och lgöra anfall på trupperna: En jägarbataljon tvang dem att draga sig tillbaka till Carrera, hvarest man hade uppfört barrikader af gatstenar. Bakom dem uthöllo insurgenterna några ögonblick en liflig eld från soldaterna. Trups perna bemäktigade sig derpå barrikaderna, och förföljde de upproriske öfver flera gator. De sednare sökte förskansa sig i ett hus; men jäIgarne inbröto deri och togo 18 personer tiilfånga. Eiden fortfor på Prinsgatan, ända tills det lyckades trupperna att med flere gevärssalvor Iskingra de orolige. Kl. 9 hörde man ännu Jmånga muskötskott. Insurgenterna, som betäktigat sig kanoner, motstodo truppsrna med eftertryck. De dödas och sårades antal är stort, men ej med säkerhet kändt. De fängslad: stiga till 300. Patruller tåga genom gatorna, och sedan kl. 44 är ordningen återställd. Regeringen har träffat omfattande mått och steg; för närvarande tror man ej på insurtektionens förayand?, Ett privatbref i National bekräftar dessa detaljer. Vid slutet deraf heter det: Striden varåde till kl. 3 på morgonen. Dern2 morgon var hela verlden i rörelse: liken af 42 civile voro utställdå på Piaza Major. Regeringen affekterade mycken tillförsigt; folket var förbittradt. Man väntade en ny strid följande natt. I Madrid ske emöterna blott nattetid. Man 2motsig rörelser i Sarragossa, Barcellona och andra ställen, FRANKRIKE. Paris den 3 April. Journal des Debats förklarar fondernas fortfarande fall såsom följder af förbindelser, åtagne före revolutionen. I synnerhet hafva jernvägsaktierna fallit. I allmänhet hafva dock handelshusen hållit sig godt till slutet af förra månaden. Det sfsedda bildandet af flere läger vid gränserna förklaras af detta blad såsom nödiga till följe af de politiska rörelserna i Lombardiet och Tyskland. Expairen oAlton-Shee har bland andre blifvit utnämd till öfverste vid nitionalgardet. Baron Winspeare, vid Neapolitanska beskickningen i Paris, har aflåtit en skrifvelse till hr Lamartine, hvari han meddelar sin regerings önskan att till Franska republiken fortfarande stå i fullkomligaste vänskapsförbållande. Garnisonen i Lyon har tillåtit sig flere fel mot disciplinen. I provinserna äro arbetarne oroligare än i: Parig. Skaror af förafskedade fabriksarbetare hafva brandskattat hela Medoc. I Lillebonne, en stad mellan Havre och Rouen har en emöt egt rum, hvari två män och fyra fruntimmer blifvit dödade. På Chateletplatssn hölls i går e. m. en republikansk bankett under bar himmel, vid 40 å 50 bord, uppställda kring frihetsträdet. Stolar gåfvos icke. På stående fot grep man sig kallmat, vin, biere 0. s. v. En talare inbjöd alla de närvarande, i den republikanska broderligbetens namn, att låta sig måltiden väl smaka. Ropet: lefve republiken! besvarade inbjudningen, som dock endast begagnades af få personer. Man fick ej veta af hvem banketten var föranstaltad, och få hvars bekostnad den skedde. Paris den 2 April. Hvarije eljest till krigstjenst skyldig person, men som är broder till någon under februaridagarne för frihetens sak stupad, eller derunder blifvit invalid, är bifriad fråa tjenstgöring. I hela Algerien mists vallistorna vara afslutade sednast den 20 April. i Je nvägen från Troyes till Montereau skall öppnas den 6 April. Iorikesministern hår nedsatt en kommission ef tre personer, som har att samla alla böcker nnehållande texter till alla da alika för näe