Aftonbladet – 10 april 1848, sida 1

Bödeln Rosas utropade Codo, stannade tvärt och seende på sin kamrat. nJa,, svarade den andre, noch jag upprepar ordet, änskönt så många patrioter blifvit i tysthet skjutna, i stället för halsliuggna. I figur-. lig mening är Rosas spira bödelsyxan. Och fruktar ni icke yxan, om det skulle blifva kändt, att ni hyser sådana tänkesätt? hviskade spanioren med en mörk blick. Ingen lyssnar på oss,, svarade Sydamerikanaren kort och allvarsamt; jag vet hvem jag talar med, jag känner edra royalistiska tänkesält; jag känner er äfven som en sjöman, och det är nog. Jag vet, att intet krigsskepp bär vår flagga, hvarpå ej Rosas, direkt eller indirekt, har sina betalda spioner, och till det mesta utländningar. Jag känner således, att många af våra kamrater hafva angifvelsen, spioneriet att tacka för sin befordran. Men oceanens element fördrager intet förräderi. Ve den, som blefve upptäckt som en spion ombord på La Caza. Hvad Orientalerna vidkommer,, fortsatte han efter en lång paus, så måste vi högakta dem som fiender. Den heder, som värdiga motståndare ådagalägga, återfaller på oss sjelfva. Orientalerna kämpa af ölvertygelse och med enthbusiasm, emedan de veta hvarför de kämpa. Virt folk kämpar för sin betalning, på Rosas befallning. Det är skilnaden. Orientalerna kämpa för frihetens, för repuklikanismens Princip mot absolutismens princip, som representeras af Rosas. Banda Oriental bekämpar icke idten om Ia Plataprovinsernas förening, utän endast Rosas? envälde, hvars person står i vägen för deras förening, emedan han antingen icke vill eller icke är i stånd: att fatta den: ide, som utygcklar sig i Sydartierikan.