(Insändt.) Några ord till svar till insändaren i Aftonblades JM 78, angående Handtverkarnes sammankomster på Börsen den 13 och 16 Mars. . Alldeles icko för det vi anse oss skyldiga den anonymea iocsändaren någon redogörelse öfver våra göranden och låtanden i afseende å dessa sammankomster, utan för att freda hr konstruktören Andersson för alla möjliga ytterligare insinuationer och förföljelser för det nit och mod samt den varma kärlek han alltid ådsgalagt, vid försvarandet af svenska arbetet och arbetaren, få vi härmed upp!ysa, att hr skräddarmästaren Christiansson; boende vid Jerntorgsgatan J4 61, åtagit sig, att åt hvilken känd persona som helst lemna alla möjliga uppiysningar, så väl om dessa sammankomster och deras ursprung, som ock att uppgifva de personers namn, som anmodat hr Andersson att bevista sammanträdet den 43 Mars. Då hr ÅA. i Aftonbladet för den 28 och i Stockholms Dagblad för den 29 sistlidne Mars senningsenligt tillkännagifvit sammankomsternas verkliga ursprung och utveckling, få vi härmed högtidligen förklara: det hr Andersson ej det ringaste egde käonedom om nämade sammankomst förr än han af tvenne bland oss, samma dag, derom blef anmodad, och att han således icke varit den verksamnaste att få ihop sammankomsten, utan att han tvärtom icke anmodat en enda person att den bevista. Och uppmana vi den anonyme insändaren att uppgifva så väl sitt eget, som de personers namn, bland de många, som icke aktat för rof, att ifrågasätta sanningsenligheten af en mans uppgifter, med hr Anderssons redbara och allmänt aktade karakter. Upphofsmännen till dessa sammankomster hafva aldrig gjort någon hemlighet af sina tillgöranden i detta afseende, men de kunna alldeles icke begripa, hvarföre de skulle vara mera skyldige att uppgifva sina namn i tidningarne, än tillställarre af petitionerna från Gefle i motsatt syftning, eller uppbofsmännen till Reformvännernas sammankomst, till Skyddsföreningen och till flera dylika sällskaper i fosterländsk och filantropisk syftnipg ); så framt det icke skall anses för ett axiom, att adelsmän, embetsmän, litteratörer och köpmän hafva större moralisk rätt att sammanträda och öfverlägga om sitt och fåderneslandets väl, än fabrikanter, handtverkara och deras arbetare. Af insändarens yttranden om petitionens innehåll och om diskussionen vid sammankomstorne, tro vi oss kunna sluta: att ins. icke dervid varit närvaranda, dels emedan han misstagit sig om petitionens innehåll, och dels emedan, i fall han hört diskussionen, han deraf skulle hafva funnit, att det alldeles icke var fråga om vissa yrken och intressen, utan om svenska arbetare och arbetet i allmänhet, samt att talarnes syfte var att förena, men ej att splittra intressena. Då ins. oaktadt sina inqvisitoriska frågor ansett sig berättigad att iakttaga anonymitet, så anse vi oss ega samma rätt; men för att styrka våra uppgiiter, fianes en med våra namn undertz2cknad lika lydande skrift att tillgå på ofran uppgifne ställe. Hos Red. få vi dessutom anhålla, att den icke vidare hvarken sjelf eller genom insända artiklar måtte göra våra åtgärder och personer till ämne för allmänna diskussioaer, utan bespara oss den oro som uppkommer genom all tidningspolemik för dem, som äro dervid ovana, ty vi behöfva använda vår tid och vår omtanka i och för våra yrken. E Stockholm dena 6 April 1848. Deltagare i sammankomsterne på Börsen d. 13 och 16 Mars. ) I anledning af denna punkt anser Red. sig biott böra upplysa, att så väl namnen på Gefleföreningens ledamöter, som Skyddsföreningens bestyrelse varit tryckta i Aftonbladet.;!