Aftonbladet – 7 april 1848, sida 3

TN VN grafen, förslaget utvisar. S 419. Stadgandet i 419 S, att af de sex personer, som taxeringskoremitt i Stockholm eger nämna till ledamöter i pröfningskommitt, en skall utses ifrån hvarje af taxeringskommittens afdelningar, har desto hellre funnits böra göras något mindre ovilkorligt, som, på sätt nyss vid 88 är föreslaget, afdelningarnes antal icke nödvändigt skulle utgöra sex. 6 4214. Då, enligt hvad fullmäktige i riksgäldskontoret hos statsutskottet tillkännagifvit, samt bemälda utskott, i dess utlåtande 4 66, hvilket högvördige presteoch vällofl. borgare-stånden till bevillnings-utskottet öfverlemnat, hos rikets ständer anmält den enligt 421 anvisade andel af hvarje läns bevillningssumma till kostnaders bestridande vid de hållna taxeringarne för Norrbottens län, inberäknadt det åt detta län i berörda afseende anslagna serskilda belopp af 220 rdr, icke för år 1845 utgjort mera än 462 rdr 30 sk., under det att skjutsoch traktaments-ersättningen åt pröfnings-kommittens ledamöter ensamt uppgått till 549 rdr 10 sk. 40 rst.; så och enär berörde anslag, som sålunda med 86 rdr 98 sk. 40 rst. understigit sagde skjutsoch traktamentskostnader, men hvilket belopp dock blifvit af bevillningsmedlen serskildt utbetaldt, icke lemnade någon tillgång för alla de öfriga kostnader och ersättningar till tjenstemän, som med detsamma afsetts, har utskottet, som inhemtat att sådane ersättningar under år 4844 utgått inom det med det ifrågavarande närmast jemförliga län, nemligen Jemtlands med 498 rdr och Westerbottens med 233 rdr 40 sk. 8 rst., till rikets ständer hemställt, att ett sistnämnde summa, med tillägg af ofvanberörda 86 rdr 28 sk. 40 rst. ungefärligen motsvarande belopp, eller 320 rdr, må, utöfver det fyllnadsanslag af 220 rdr, som redan förut är anvisadt, få inom Norrbottens län, med sammanräknade 340 rår, serskildt af bevillning:medlen för det ifrågavarande ändamålet årligen användas. g 4926. Utskottet har tillstyrkt inskränkning i kammar-rättens anmärkningsrätt, med hänsigt till de vid mantalsoch skattskrifningarne vidtagna åtgärder, böra göras då, genom pröfnings-kommitts! beslut, någon blifvit från bevillning alldeles befriad, hvarföre föreslås följande stadgande: När, genom pröfningskommittees besiut, någon blifvit från bevillning alldeles befriad, må anmärkning dervid icke kunna hos kammarrätten göras eller till pröfning upptagas. S 236. Utskottet anser skeppsombudsmannen vid Stockholms sjömanshus, hvars befattning är af alldeles enahanda egenskap med den, som åligger de i rikets öfriga sjöstäder befintliga sjömanshus-föreståndare, : böra, lika med dessa, tillerkännas samma förmåner, som äro andra debiteringsmän förunnade och af dem åtnjutas, för hvilket ändamål nödigt till-: lägg blifvit i 436 af förslaget gjordt. S 137. Då, genom den kongl. stadgan af den 29 Mej 1846, angående försvarslösa och till allmänt arbete förfallna personer, den ansvarighet för krono-! utskylder och rätt till godtgörelse derför, som i 437 S fiones bestämd för de personer, hvilka meddela sådana försvarssedlar eller antagningsbevis, på grund hvaraf försvarstagaren är befriad från skyldighet att taga årstjenst enligt legostadgan, num:ra upphört att ega tillämpning, anses föreskriften härom böra ur sagde paragraf utgå. 6 438. Som utskottet ansett den i 438 hus-: bonde medgifna rätt, att, för befrielse från skyldigheten att ansvara för å egorna bosatta arbetares kronoutskylder, med intyg genom sockenstämmo-! protokoll eller eljest behörigen styrka att de äro fattiga, böra så inskränkas, att endast sockenstämmas intyg skall i det afseendet vara giltigt, så föreslås, att orden eller eljest behörigen må uteslutas. N S 4143. Till undanrödjande af all tvetydighet, huruvida den i 443 8 manufakturister och fabriksidkare i Eskilstuna fristad medgifna befrielse från bevillning efter 4:sta artikeln bör utsträckas jemväl till deras arbetare, hvilket utskottet anser vara med syftningen af 2 S i kongl. kungörelsen af den 46 April 4774, angående inrättandet af nämnde fristad instämmande, föreslår utskottet, att nödigt tillägg härom må till berörda 143 S göras. I 8 142 anses med anlednivg af hvad vid 137 S anförts uttrycket: ehvad de hafva försvar eller icke, böra utgå. 445. I afseende på den genom 4 mom. i 445 S medgifne befrielse från afgift efter 2:dra artikeln för beslegare-andelar af förbrutet dömdt i riket olofligen infördt gods, bar blifvit yrkadt, att då, enligt! 27 i kongl. förordningen till förekommande afj oloflig införsel eller utförsel af varor af den 22 December 1841, beslagare tillkommer viss andel så väl! i de böter, som ådömas sakfälld godsegare eller forslare, som i värdet af det förbrutet dömda godset, och beslutet vid sednaste riksdeg om befrielse från bevillning afsåge, i öfverensstämmelse med detta stadgande, beslagareandelar i deras helhet, men ofvanberörde föreskrift någon gång så tillämpats, att! befrielse fått tillgodonjutas endast för beslagare-andelen i godset, hvaremot bevillning blifvit beslagaren ålagd för hans andel i böterna, sådant förtydligande måtte i bevillnings-förordningen göras, hvarigenom oftanämnde befrielse uttryckligen medgåfver äfven för beslagareandel i böterna; och har utskottet ansett sig böra härå tillstyrka bifall, och i sådant afseende gjort erforderligt tillägg. Afven hafva i 4 mom. jemkningar blifvit vidtegne, så att det nu föreslås blifva af följande lydelse: Kronans och statens jemte andra till allmänt behof anslagna byggnader, verk och inrättningar, hvarunder likväl icke må inbegripas sådane, hvarigenom hyresmedel eller annan inkomst till enskilde personers eller korporationers verkliga förmån inflyta; barmhertighetsinrällningars egencom; den del af städernas jord, som är upplåten eller hvaraf afkastningen användes till aflöning åt sådana städernas tjenstemän, hvilka till bevillning för deras löneinkomst sjelfve taxeras; distriktoch socken-magasin, ävensom boställsbus, antingen boställs-innehafvaren desamma bebor eller icke. Då den, genom 4844 års bevillningsstadga, bokhandlare, som icke anses hafva 200 rdrs inkomst, medgifna befrielse från bevillning, icke synes vara på något giltigt skäl grundad, föreslår utskottet, att detta undantagsstadgande må ur författningen uteslutas. 448. Som, enligt hvad utskottet erfarit, af stadgandet uti 148 S, att allmogen i Herjeådalen samt Österoah Westerdalarne, äfvensom innebyggarne i Elfdals och Fryckdals finnskog i Carlstads län, skola åtnjuta befrielse till hälften från bevillning efter 4:a och 2:a artikeln, hemtats anledning att medgifva slik befrielse jemväl för ståndspersoner, som i sistnämnde ort ega bruk eller annan fastighet, har utskottet, till förebyggande af en sådan, såsom utskottet synes, mot syftningen af berörde stadgande