Aftonbladet – 7 april 1848, sida 2

REFORMVÄNNERNAS SÄLLSKAPS ÅTTONRP MÖTE I MÅNDAGS. (Forts. från gårdagsbl.) Härefter förekom andra punkten i programmet, så lydande: att valrätt tillkommer ej blott dem, som efter nu gällande lag en sådan ega, utan ock hvarje annan svensk man, som af fast egendom eller annan förmögenhet, embetes tjenst, pension eller yrke njuter der bergning, att han i oberoende kan med någon af de förre jemföras. Hr HEDLUND föreslog i denna punkt den förändring, att hvarje till myndiga år kommen man, som sjelf betalar sina kronoutskylder, må vara både valbar och velberättigad. Det finnes en stor klass i samhället, som, enligt bestyrelsens förslag, skulle uteslutas från valrätten, men hvilkas anspråk på deltagande i de politiska rättigheterna låtit allt tydligare böra sig, neml. gesäller och fria arbetare. Han ansåg ovilkorligt nödvändigt att nu taga dessa med i valrätten, på det att, när de en gång tillkämpa sig den makt som de otvifvelaktigt komma att ega, densamma må kunna utöfvas på ett det allmännas väl befrämjande sätt. Hr SCHARTAU fann väl den satsen, som dem siste tal. velat göra gällande, riktig i tecrien; ty det är otvifvelaktigt menniskan som bör representeras, icke börden eller penningen. Men för att i få ord ådagalägga hvart det skulle leda om man vill utföra satsen till dess yttersta gräns, så frågade tal. med hvad rätt man i sådant fall ville förneka äfven den talrika personalen af landtech sjöförsvarets manskap att välja? Der såg man imedlertid 30 å 40,000 personer, som äro disponible af konungamakten, och skulle välja efter regeringens föreskrift; likaså skulle följden af samma utsträckning blifva, att de stora possessionaterna, som hafva betydliga gods, kunde hundradubbla sina röster, i jemförelse med den mindre jordbrukaren. På samma sätt skulle i städerna en köpman, som kan förse sig med några dussin röster af handelsbokhållare och drängar, eller en fabrikant med många arbetare, ega en stor öfvervigt. Å andra sidan då bestyrelsens förslag går så långt, att valrätt medgifves, icke blott åt en hvar, som nu innehar minsta rösträtt, utan ock å hvar och en annan med honom jemförlig, d. Vv. 8. till och med åt den, som skattar för 40 å 50 rdr inkomst, så trodde tal. att man derigenom bättre skyddade den medborgerliga sjelfständigheten, emot ett öfvervägande välde från den större förmögenhetens sida. (Det af hr Schartau här anförda skäl kan visserligen hafva mycket för sig; dock synes tal. icke hafva gjort tillräckligt afseende derpå, att den olägenhet han anfört såsom följd af den allmänna valrätten i väsendtlig mån är förebygd, derigenom att valen ske med sluten omröstning, hvilket i alla händelser bör utgöra ett nödvändigt tillägg.) Hr DORCHIMONT erinrade att genom bestyrelsens förslag skulle en stor del af befolkningen uteslutas från deltagandet i politiska rättigheter, men den fattigare delen af folket är likväl i större behof af att få utse några ombud, som försvara deres sak, än de rikare, som i alla fall bafva många utvägar att se sina rättigheter till godo Hr DALMAN sade sig, lika med hr Schartau, bära farhåga för en till massan utsträckt valrätt. Han grundade denna farhåga mindre på fruktan för de missbruk, hvartill en sådan utsträckning skulle föranleda, än på misstroende emot en del af dem, från -hvilka dessa rop på allmän rösträtt atgå. Han stärktes i sin tanka, då han alla dagar läste i tidningarra från Frankrike, huru man der nu ville exploitera idten af allmän rösträtt, för att kasta folket i händerna på demagoger. Likväl ansåg han, att man kan sträcka valrätten längre här, än på andra ställen, emedan en viss grad af politisk bildning här finnes hos nästan alla, om man undantager den egentliga tjenstebjonsklassen. Likväl ansåg han sig böra anmärka att redaktionen af bestyrelsens program vore ganska otydlig, och derför hade han föreslagit en annan. Hr WALLENBERG erinrade, i anlednivg af hr Dalmans yttrande om Frankrike, att det vore en stor skilnad att ega valrätt till en chambre constituante, eller till den. lagstiftningskorps, som af en sådan kan komma att bildas, och att man icke af det steg, som provisoriska regeringen nu varit tvungen att taga, kan draga den bestämda slutsatsen att valrätten i Frankrike äfven för framtiden kommer att utöfvas på samma sätt. Hvad oss beträffade, så hade tal. icke hört någon yrka en så beskaffad valrätt, att den skulle innefatta äfven hela den tje nande klassen; principen måste således vid sin tillämpning på något sätt begränsas, och härtill finnes icke någon annan utväg än en census, ehuru den kan vara ganska låg. Han kunde för öfrigt icke gilla deras mening, som kär talat om en brytning, hvilken skulle uppstå, om den egentligt arbetande klassen uteslutes. Reformsällskapet kunde icke gerna hysa den inbillningen att kunna föreslå en Jag, som skall räcka för evärdliga tider; denna-lag måste sjelf innebära möjligheten att kunna förbättras och lämpas efter tidens och bildningens framskridande; och då skulle utan SA den de arbetande klasserna komma att framdeles deltaga i valrätten. . pe mag. BAER sade sig bafva fullkomligt blifvit förekommen af herrar Schartau och Dalman, i anledning af anföranden af herr G. Hjerta såmt en