Aftonbladet – 6 april 1848, sida 3

embetsoch tjenstemäns löner, har utskottet icke funnit skäl nu vara för handen att tillstyrka upphörande af bevillning å löner, arfvoden och pensioner; men ansett, att vid tredje momentet må göras följande tillägg: börende dervid endast så stor del af den för hela året belöpande bevillning erläggas, som motsvarar det uppburna beloppets förhållande till hela den för året beräknade inkomst. S4 I48 2 mom., angående bevillning för al den inkomst, som uppbäres af tjenstemän i följd af enskilda uppdrag, utan att omedelbart vara föranledd af stat, expeditionstaxa eller särskild bestämmelse, eller i ovilkorlig följd af innehafvande tjerstbefattning, föreslås att återgå till 1840—4841 årens redaktion. S 9. Hela 4:sta momentet har snsetts böra ur 9 S uteslutas och en den sednare delen deraf motsvarande erinran inflyta i 44 , hvilken har afseende å begge de nästföregående. S 44. I sista mom. af 41 har jemkninrg i lydelsen funnits påkallad af de under den 22 December 2846 utfärdade handelscamt fabriksoch handtverks-ordningar. SS 42 och 435. Som det, gerom nyssnämnda handelssamt fabrikscch handtverkgordningar, blifvit I allmänhet medgifvet, ew äfven å annen ort, än der man är bosatt, idka rörelse och näring, men det bör antagas, att den inkomst, som deraf härflyter, säkrast bedömes å den ort, der sådan rörelse eller näring utöfvas, hemställer utskottet, att den, som å särskilda orter drifver handtering eller rörelse, bör å hvardera stället påföras bevillning för den inkomst, han der anses hafva, samt nödiga tilligg på sätt förslaget utvisar, i öfverensstämmelse härmed vid 42 göras; och torde jemväl, såsom rätteligen hörande till denna S, bit böra flyttas hvad i 13 S förekommer, angående såväl gårdfarihsnålande som de af Ridderskepet och Adeln camt megistratsoch eandåra personer, hvilka idka stademannpanäring; äfvensom och då benämningen kontingentborgarev numera, efter utfärdande sf förrberörde handels-, fabriksoch handtverksordningar, lärer finnas oegentlig, utskottet ansett, att vid 43 S, hvilken omfattar äfven sådana borgare, i stället bör uti särskildt moment föreskrifvas, huru lång tid före uppbördsårets ingång de, som utan burskap idka handel eller anDan nöring, böra hafva dermed upphört, för att undgå bevillnings utgörande för rörelsen under samma är. SS-14, 27 och 29. Utskottet bemställer, att nuvarande föreskrifter om afgifter efter 2:dra artikeln af arbetsfolk och gesäller må bibehållas oförändrade, men med uttryckligt tilägg i 27 S, att gesäller på. landet skola anses lika med dem i städerna; dock med förbehåll, att, derest nedsättning i bevillningen på det hela skulle finnas kunna äga rum, det då I må vara utskottet öppet att afgifva försleg, i hvad mån arbetso!k eller gesäller deraf böra företrädesvis komma i åtrjutsnde; att antalet af de nu för artister bestämda 8 beskattningsklasserna må få irskränG kas till 7, sålunda att de tvenne högsta uteslutas c och att dels beloppen af hvardera utaf de sex näst8 följande förs!sgsvis antages för den första till 50, för den andra till 35, för den tredje till 25, för den I fjerde till 45, för den femte till 40 och för den sjette till 5 rdr, samt dels ytterligare en klass tilllägges med ett till 2 rår förelagsvis utfördt belopp; att rubriken fältskärsgesäller må ur författningen uteslutas, dels ock ait rubriken fältskärer i 29 må utbytas emot kirurger; att, med uteslutande af sista momentet en förändrad lydelse gifves åt rubrikens 1:a mom., så att endast de, som drifva hästbardel såsom yrke, beskattas för dylik rörelse; att för re: stauration -å ångfertyg bör gälla hvad i 44 under rubriken krögare är stadgadt, och att följsktligen bestämd föreskrift derom bör i nämnde rubrik intagas, samt hvad angående denna beskattning i 46 S förekommer, der utgå; ett, såsom till rubriken krögare m. fl. hänförliga, i densamma må uppta: gas kaffeskänkar och kaffehusidkerskor. Utskottet föreslår vidare, att vid rubriken spisqvarters-, värdshuseller näringshållare må föreskrifvas, att de spicqvartersellrr värdshusidkare, hvilka njuta understöd , af kommunen, mot förbindelse att icke tillhandahålla spritdrycker, skola för sådan rörelse vara fria från bevillning efter 2:dra artikeln; äfvensom att, då, i afseende å tobaksplanterare och plantage-egare, om hvilka stadgas, att de taxeras till afgift efter deras jordlägenheters värden, detta torde böra, äfven uten sådan särskild föreskrift, iskttagas, men, hvad tobaksplanterarne angår, de synas vara bärmast jemförlige med trädgårdsmästare, berörda föreskrifter må uteslutes och för tobaksplanterare lemnas hänvisning till lika beskattning med trädgårdsmästare. I afseende slutligen å den uti denna G utländningar, som resa omkring i landet och utbjuda eller sluta handel om utländska varor, ålagde bevillnivg af 50 rår för de tre första månaderna, de härstädes sig uppehålla, samt ef ytterligare 50 rdr för hvarje månad, som de derutöfver i riket qvardröja, bar utskottet väl icke funnit anledning föreslå någon förändring i sjelfva afgiftsbeloppen, men då annat stadgande om sättet och ordningen för afgifters erläggande cch redovisande icke finnes meddeledt, än att den skeali i gränsorten betalas och anteckning derom åresepasset göras, har utskottet ansett uttryckligen böra föreskrifvas, att afgiften skall vid ankomsten uppbärss af vcderbörande uppbördsman för kronobevillringen i gränseorten och bevis derom, äfvensom om den tid den re3 sande uppgifvit sig vilja i riket qvordröja, å det medhafvande passet meddelas, hvarförutan pass till resans fortsättande inom landet eller -återresa ur riket icke skall kunna utfärdss; äfvensom, till närmare kontroll å sådsne utländningars bandelsföretag, utskottet lämpligen trott — böra stadgas, att de, ipnan utländska varor må af dem i någon stad utbjudas eller handel derom afslutes, skola hos stadens vederbörande embetsmyndighet så väl styrka fig hafva afgiften betalt, som ock uppgifva den tid de i staden vilja vistas, vid enahanda påföljd, som förut är bestämd för det fall, att sådan handel utöfvas, utan att den stadgade afgiften blifvit erlagd. S 26. Föres!ås följande förändrade lydelse: 1:0 För rättigheten till skogsfåog på kronans, emot, rekognition, till bruk, hyttor eller grufvor upplåtnelp allmänningtr erlägges för hvarje stafrum ved eller!K motsvarande 48 tunnor kol . . bko — 6 sk.le 2:0 Afgiften beräknas efter det belopp ved ellerh kol, för hvilket rekognitionsafgiften, enligt privile-R gier eller texeringsresolutioner utgår, antingen skogsn fånget årligen begsgnas eller icke. i 27. Enär uti 27 S af Beviliningsförordningen är medgifvet, att de: gästgilvaregårdar, som icke bafva. någon förtjenst af gästgifverlrörelsen, utan endast kunna anses säsom skjutsombytningsställen, må af taxeringsmännen kunna från afgift för näriog och rörelse befrias, men, enligt 2:a mom. i 57 S af lo gällande bränvinsbränningsförordning , innehafvarne af sådane gästgifvaregårdar likväl skola, derest del4 vilja begagna bränvinsminuteringsrättigbeten, afgift derför erlägga, föres!ås, att befrielse från bevillning ( efter 2:a art. icke må ega rum i annan händelse, )8 än att bränvin icke å dessa gästgifvaregårdar 1 minut försäljes, k Vid rnhakin bo 2 0 a 48 ntectifandet af lo ER mm Ch kr — Am mm ÖB MM Ch om OM mm — Tor — nn Å ÖR. PUr mm mm Om PÅ AR AA pt mm AA be mm -— AA Oh —och -OM R pm BN mm På ch pfö OA I pe 2 JV TA KA PA -OM rr Il 8 BB I NM. 9 on ON ja km mn nm mm -ddä ww 4