Aftonbladet – 5 april 1848, sida 2

ull det angslägnaste. Men det angelägnaste wu, det är att erbålla och att försäkra varskigheten 3f ordning i rtyrelsen, likaväl som på satorna; frihet i verkligheten, likaväl som i ättigheten; samt ärlighet och moralitet på adninistrationens alla trappsteg. Säkert skall Frankrike alltid bibehålla en uppnktig och varm erkänsla för de u märkta personer, de modiga mår, som i ett farligt ögonblick värnat samhället, så att säga, med sina kroppar. Tack vare dessa mäns kraft, tack vare folkets sunda! vett, har den yttre ordningen blifvit återställd ned en snabbhet, hvaraf folket och provisoriska regeringen med skäl kurna skryta Men hela verlden vet, att bo: den ene som den anre finnas lågande, häftiga passioner, som lätt sppröras cch gäsa. Allt är således lång: från slut; cch då den liberala opinionen ilandet, såsom det enda pris den begär för sitt biräde, endast kräfver ordning, frihet och morclitet, så är den lingt ifrån för anspråksful!. Reoublikens regering är dessutom alltför upplyst, för att icke inse, det frågan kär lika mycket! rör dess egna käraste intressen, som des3 heder. Barnsligt vore att j tilltå, det Frenkrike bar föga enthusiasm för hvilket styrelsesätt som helst, eller sätter synnerligt förtroende till npåson politisk organisatiop. Efter att ifrån 1789 ull 4844 hafra försökt alla regerins ätt ccb sett fem eller sex konstitutioner gå om intet, l! hade Frankrike tagit sin tilflykt till den kon-J: stitutionella monarkienp, såsom till en hamn,l der stormarne ej skulle kunna nå det. Den konstitutionella monarkien, två gånger försökt! 1 olika former, försvann i sin tur; och Frankrike, afkläddt sina förhoppningar, står färdigt att i republiken söka hvad monarkien ej gaf det. Det tillhör dem, som hafva makten, att nu så laga, att detta nya försök ej går i qvaf som de föregående; och satt slutligen, med allmänt bifall, grundlägga den styrelse de sjelfve alltid! öns at. 1 Jag tror mig håfva kort och tydligt framställt hurudan, eter min tanke åtminstone, den! samla liberala opinienens bana för närvaran-: de bör vara. Hvad dem beträffar, hvilka, likasom några af mina vänner och Jag, underl de:sr sista månaderna tagit en verksam del i hvarje laglig och konstitutionell agitation; så är deras pligt ännu mycket tydligare, och deras; roll bögst enkel. Sisom de förutsett och för-!: utsagt, har påtryckningen frambragt explosion; och vågorn, länge tillbakshållna, hafva ej blott. omstörtat en thron, uten äfven gått öfver-dse-t ras hufvuden. Inom en dag, inom en timma,l bsfva de derföre, utan att sjelfva göra föräindring, likväl befunvit sig på en strand, i stället för på en ocean; och kanhända skall på den helt färska förebråelsen, att tendera till republik, snart den anklsgelsen mot dem följa, att vilja återställa mon:rkien. Den ena af dessa tillvitelser är icke meral grundad än den 2ndra; och vi skulle göra myctet orätt om vi deraf läte oss röras. För en månad sedan utgjorde det en heder, någongång en vinst, att vara deputerad; nu är det en! pligt, kanske en fara. Till och med de, soml tröttheten och beholvet af hvila, efter en lång! kimp, afligsvat från det politiska hfvet, äro skyldige landet cch sin egen sak offret afl deras smak och personliga intressen. De skola! derföre infinna sig, om de: inväljas, för att 1 den blitvande församlingen, liksom i de förflu:os, försvara 4789 och 14830 årens grundsatser i dessa principer, som öfverlefva alla revolut oner. Man kan vara förvissad, att de peri:oner, hvarom här är frågan, under det de arbeta på! organiserande af repuhliken, ej skola underhål:a någon hemlig sidotanke på restauration eller Zontrarevolution. De hafva skådat de begge sista! monarkierna alltför nära, för att vara synnerligen intagne i dem; och de äro icke oförståndige nog, att tro ett utdödt träd någonsia kunna grönska om igen, för att man ånyo plante-l rar det. De veta dessutom, ztt utom cch ofvanom alla dynastier, alla regeringar, står 1sndet sjelf, som alltid förtjenar älskas, tjen:s, försvaras. Ännu en gång, om republiken vill, så kan hon, inom få månader upplösa de gamla partierna och hos sig förena alla goda medborgare. Marken är således rensopad, och ingenting hindrar att på denna mark uppresa en alldeles ny byggnad. D.n enda omsorg, som härvid behöfver iakttagss, är att bygga starkt, i riktiga dimensioner, och på sådant sätt, att alla rättigheter och alla intressen der finna ett säkert och b:qvämt skydd. Företaget är tillräckligt omfattande och svårt, redan i sig sjelf, utan att det till på köpet behölver göras inveckladt och brydsamt genom ömsesidiga tillvitelser och inbördes misstroende. a . Uppfatten väl min tanke, sade hr Thiers i sessionen den 3 sistl. Februari, jag tillhör revolutionens parti, såväl i Frankrike som i Europa; men jag önskar att revolutionens ledning stannar i händerna på moderate. Jag skall göra allt hvad jag förmår för detta ändamål; men om styrelsen öfvergår till personer, mindre moderata än jag och mina vänner: till häfriga, ja till radikala: så skall jag icke derför öfvergifva min sak; jag skall oföränderligt tillhöra revolutionens parti.p Öch dessa br Thiers ord helsades af hela oppositionens odelade bifall, så, väl från den till centren närmaste delen af venstra sidan, som från den republikanska venstern. Dettillhör oss att visa, det dessa bifallsyttripgar icke ugjorde en föraktlig komedi. allenast, och att man haft orätt uti att söka: bevekelsegrunden till vårt uppförande i begäret att komma till makt, Makten är för närvarande vida längre ifrån oss än någonsin, och man kan ej misstänka oss att eftersträfva den. Varen ej derföre mindre trögne emst,revolutionens, rättvisans, frihetens sak; och slåtom: ess göra allt hvad vi kunna för dessseger. Om en viss blindhet, 3å väl af gammal balt som åt DY, misstar. sig om våra afsigter:eller talar illa om våra -handlincar,. återstår oss dock medvekd mm am WW mm rn m pm Pr