Article Image
— Dagligt Allebanda för i går innehöll en ganska liflig korrespondensartike! från Göthehorg af den 26 Mars, hvilken bland annat sysselsätter sig med frågan om importtullen på bomul!sgarn. Förf. deraf söker visa med en kalkyl öfver kostnaden för gsirnets inköpande från Marchester, jemförd med det pris, den svenske spinzeriegaren kan beräkna, när tull och andra agifter tillkomma på det utländska garnet, att den svenske spinneriegarens skydd, äfven med berikning af den nedsättning i tull som hr L. J. Hjerta föreslagit, uppgår, på ett belopp af 400,000 bundtar garn, till en summa af 490,000 rår rgs, ifall msn deruti inräknarv äfven en måttlig vinst af ö procent åt importören af det utländska garnet. Riknar man nu, menar korre:pondentenv, beloppet ef allt det bomullsgarn, som tillverkades i Sverge år 4847, till omkring 300,000 bundtar, så blir fabrikanternas bebillning, efter nu gällande tullsfgifter, tillsammans rgs rdr 960,000, och efter hr L. J. Hjertas förs!sg rgs rdr 3570,000, innan konkurrens med det utländska garnet äfventyras. Härefter tilligger korrespondenten följande: Importoch tullskyddet för de inhemska bomullsspinnerierna utgör sålunda, beräknadt efter nuvarande tullsats för garn under J2 26, under 3:ne år tillsammantegne rgs rdr 2,880,000. Skulle alltså bomullsspinneri-intresset för bibehållandet af det skydd det för närvarande åtnjuter vilja vid hvarje riksdag uppoffra en betydligare summa, så lemnar itminstone förtjensten på näringsyrket ett ypperligt illfälle dertill. — I en ännu högre grad är detta förhållandet med sockerbruksintr2sset, hvarom mera ängre fram. Då Aftonbladets förläggare egentligen varit dep, som gjort frågan om tullen på garn till föremål för en mera utförlig undersökning vid riksdagen, torde äfven rättvisan fordra att anmärka, det han för sin del anser Götheborgskorrespondentens kalkyl, på garnfabrikanternas vinst, något för högt upptegen. Men äfven om man vill afpruta de 3 procent, hvilka beräknas såsom en nödig förtjenst åt importören, synes. dock ett mer än tillräckligt skydd åt garnfobrikanterna återstå med den föreslagna tullmodifikationen. För öfrigt begagna vi detta tillfälle att anmärka, att br Hjerta med sitt förslag hvarken kunnat åsyfta eller önska-att betaga den inhemska fabrikationen ett skäligt och tilläckligt skydd för sin tillverkning, ett skydd som skall sätta dem i tillfälle att fortfsrande kenna med fördel täfla med och utestänga den utländska importen af de garnsorter, soc: finnas härstädes; föratsalt att de tillverkas i tillräcklig mängd för behofvet, hvilket ock hädanefter synes komma att ske, efter den utvidgning fabrikerna sednast Irhållit. Men hvad man uvtan obillighet bör unna begära, är att fabrikanterra, om de förnena sig blifva verkligt lidande genom den öreslagna nedsättningen, offentligen framlägga n på fakta grundad bevisning för ett sådant påstående, fom må kunna underkastas det allnänna omdömets granskning, och icke söka verka för sin sak endest genom deputationer il H. M. Konungen, eller genom muntliga samtal med riksdagsmännen under hand. Hafva le rätten på sin sida, så bör det, med deras ;akkännedom, icke blifva dem svårt att framägga en sådan bevisning.

4 april 1848, sida 2

Thumbnail