RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. Polisundersökningen angående oroligheterna. I dag hölls förhör ang. kaptenen W. M. E. Levin, som under tuxultet söndagsaftonen blef skjuten. Herr underståthållaren Ungberg hade sett Levin ligga sårad vid trappan till Brudins boklåda; han bade frågat honom hvem han var och derpå fått riktigt svar; på berr underståtbållarens uppmaning att Levin skulle bekänna om han tagit någon del i oroligheterna, hade tan svarat, att han gått ut i alldeles enskildt ärende och ej haft någon kännedom om eller del i tumultet; han bekräftade denna förklaring med eden: så sant mig Gud bjelpe till lif och själ. För öfrigt bade Levin klagat att han träffats af skottet i magen, så att hans inelfvor voro sönderslitna, och bedt att få en kula till, för att bans lidande måtte bii slut. Hr ryttmästaren Tornerhjelm förklarsde, att det rykte, enligt hvilket kapten Levin skulle hafva gifvit undvikande svar på ryttmästarens spörjsmål om anledningen till hans utevaro den olyckliga aftonen, vore alldeles grundlöst; tit. Tornerbjelm hade talt med Levin på rakstugan, dit L. döende blifvit införd; Levin bade då förnyat sin förklaring att han ej baft någon delaktighet i uppträdena, och att han varit på väg till sitt hem, då olyckan träffade honom. Kyrkoherden Ekdahl, i hvars församling Levin sednast varit boende, upplyste, att den aflidne i lifstiden gjort sig allmänt aktad och älskad för sitt stillsamma, hederliga och redbara uppförande. Bland de om sitt förhållande vid de oroliga uppträdena hörde personer var i dag öfverste Bruce Bey. Hans förklaring var enkel och frimodig: bans ord och handlingar om lördagsaftonen hade åsyftat att calmera, folket; och han hade vid flera tillfällen gifvit bevis på sin lojåt, då han ropat: Iefve konungen! På söndagen hade öfversten alls icke varit ute. En af de häktade, f. betjenten Johansson, angifver viktualiehandlaren C. G. Norling och slagtaren August Weman, att, jemte en tredje okänd person, hafva uppsatt en af de proklametioner, som kallade 5,000 medborgare att samlas på Brunkebergs torg. Dessa herrar vilja bevisa, att de varit hemma hela den matt, då Johansson påstår sig hafva sett dem uppfästa en sådan proklamation på ett hus i hörnet af Eakhusgränd och Norrlandsgatan; de erbjödo honom inför domstolen huru stor belöning som heldst, blott han ville upplysa hvem som narrat honom att framkomma med beskyllningen emot dem. Johansson påstod envist, att ingen menniska narrat honom till något sådant. — Vid urtima ting d. 47 dennes har Wiste häradsrätt meddelat slutligt utslag i målet rörande mordförsöket mot possessionaten Amsberg. Ehuru flere bindande omständigheter förekommit mot de tilltalade, kunde dock ingen a? dem åt saken fällas, enär hvad mot dem förekommit icke mot deras enständiga nekande utgjorde halft bevis. (M. W-)