Aftonbladet – 24 mars 1848, sida 1

EIA NS vore a:t vidtaga. Sjunde ech åttonde armeko-pserna skul:e sättas på krigsfot; en tropprörelse från öster till vester skulla öfverhufvud eza rum; regementena frin Mark, en del af gardet, marchera till Magdeburg cch B-eslau; från Sachsen och Schlesien skulle en ds! gå till Westfalen; från Westfalen skulle regementena af sjunde armekorps:n marchera tid Rhen; fästsingarne Maicz, Koblenz, Köln, Wesel, SaarJlouis, Luxemburg och Jälich få jörstärkia garnsoner, och under general von Kzanitz bildas låegsåt fransyska gränsen en ob;ervatioas;korps, sammansatt af 4 in!an!erioch 4 kava lspi-reJgementen, och som kunde föreställa avantgs P.ins Karl har öfverbefälet öfver åttonde arme:orpserna; general von G: at korungens älsklingar, och sannolikt v jmaste general, har trädt i spetsen för fjerdea armekorpsen. Afven har vid alla de öfriga armedivisionerna allt blifvit förberedt för att, om så är nödigt, se hela vår krigshör rustad vill strids inom få veckor. Men hvad bjelpa 1309,000 solister, om de utan härföreise skola Istrida för sin sak! De tänkande bind wåra officerare ssmmanstämma i den öfvertygelsen, att hvarje anfallskrig från vår sida måste sluta medl ett nederlag. Eudast i dea händelsen, att Tysklsnd bir angripet, och folket samdrägtigt reser sig till fäderneslandets värn, kunna vi Loppas på seger. Men för stt vänta deta mås ste först folkets rättmätiga fordringar uppiyllas. Tyskland måste vara fritt: folket måste ega känsla af sin frihet och öfvertygelse derora, -— det mås e ega en borgen för sina rätugbeier. Då först skall det med tysk tspperhet kämpa för fåc erneslandet och för de furstar, hvilkas 1ät det erkänt. j Men från det motsvariga ärliga erkä af folkets rätt äro wi, ty värr, ännu Preussen. Vederbörande tyckas bär ä äga något redigt begrepp om sin sälni ennirs skulle det varit omöjligt att till så ntskottets förafskedande vä!ja ett sådan! språk, som det vi nyligen fått köra. I siället för 2tt, und:r den orken, soxa nu ryter genom Tyskland, med välvilja och redlighet uppfylla de löften hvilka, sedan 4818 z förblifvit ouppfyllda: i stället för tr) och riksständer i sann mening, Säger u att ;nu, då hans lagstiftning af d n 3 Fot blifv:t erkänd och verkställd, finner ban sig bevekt att samtycka till landtdsgens bö: fastställa en bestämd tii af fyra år mel ständernas mötes.. M.n kan knappt tinka sig en bittrare ircni på uppfyllelsen af kungsord,. gifaa åt ett tyskt folk. Hvilken blindhe: tider och omständigheter, hvilket bedröft tag ora sanningen! Visserligen har ståndsuts tets msjoritet af statsembatsmänr, landijunkare, borgmästare, landtråd och fullkomligt okuoniga Sönder, hvilken nyss godkänt en servil och obtukbar lagbok, jublat bifall till alt och bedyrat om sin lojsla trohet, hvad helst ora än må hönda; men folket i Preussen, utanföre ståndsutskottets ridplägningssal, tänker ansat. Från Kölp, Etberfeld, Aachen, Koblenz, Treier och samtliga istäderna vi! Rhen, äfvensom från Bertin, Königsberg, Magdeburg, Halle, kört sagdt från alla mera betydande orter, ingå artesser ull konungen, hvilka med märkvärdig öfverensstänamelse slla fordra detsamma, nomligen ovils korlig tryekfribet, riksständernas sammankaällande genast, valreform, jurydomstolar och eti tyskt porlament. Til och med Berlin, hovets sad, der det:a och byråkratien förmå så mycket, har slutit sig till dot öfriga landet; i 20rgon skola bufvudstadens depuwerade sömmanträda till rådplägning om en adrose, lik tl: de ndra städernas. Ni kan föreställa er hvIka mulna cch dystsa ansigten, som nu äro utt skåda på sloltet; ty i trot: af all den till örsigt man slitjemt äflas att fastiålla, ksn man -kväl icke för s:g dölja ställningens botänkligret, Garnisonen har fått skarpa patroner och ;rtillerset står beredt att undestrye a hvarje ipplopp. Utan tvifvel förreår man också dettag nen hvad man icke förmår, detär att åter inspärra ;ch med bojor och muakafle belägga allmänna omlömet — anden — som just nu brutit sina fjettar. Dot ges icke mer än två utsvägar ati valja: nan måste antingen följa dess, anvisning, eller 2ga en alideles motsatt koza; d. v. se. man måt2 antipg:n med frisinnad öppenhet och ärligighet träda i spetsen för allmänna tänkesättet, ör att återvinna folkets förtroende, hvilket blifit på det djupaste skakadt; eller ock måste Yan göra sig tll förpost åt... Ryssland! — ven det sednare kan gå an, för någon tid, en icke länge; ty i Preussen fiaass ej ett jorta, huru :servilt det i öfrigt må varz, som ka dervid skulls känna sig fårdigt att brista i Barm. Fiera deputerade, ur de frisionades der, bafva icke tvekat att vid stindsutskottets kedsuppvaktving låta konungen för tå detta rhållande; hans svar var, ait han fullkomligt Mer uppgiftens vigt, och: ernar lösa den på t reditnt ot NN