Aftonbladet – 24 mars 1848, sida 1

EORRESPONDENS-ARTIKEL. 4 (S!ut från onsdagsbl.) Berlin den 10 Mars. Jag skrifver nu mid under den våldsamma rörelse, com fattat Tysk hand och till och med begynt sätta lif i de Jannars så likgiltiga Berlin. Franska revolutio pen, republiken på andra sidan Rben, vor ljungelder från en klar himmel, hvilka bastig Itröff.t absolutismens alla bålverk i Tyskland ech med ett enda slag fört o:s längre, än 33 år a löjmjuka och underdåniga böner eller fruktlös I protester förmått. Baden, Wirtemberg, Nass:u Ikurfurstendömet Hassen, storhertiggömet Hes Isep, Bäjerr, Sachsen, mäktade icke motstå på tryckningen för en enda vecka, och öfverallt lyfte folket upp sit hufsud med återfordran af sin heliga, osfytterliga rä:tigheter, med ansprik p borgen för sin. fribet, och hotar att taga me våld hvzd som icke Ismn:s godvilligt. Mer larmet af den franska republiken her i has förskaffst de förut så döfva tyssa öronen ai! hörselförmåga igen. Man beviljar nu gerna då billiga anspråken, och tackar himlen att mar kan komma ifrån saken. för så godt köp. Tyska folkets fordringar lyda öfverallt på samme sätt: ovilkorlig tryckfrihet, off-ntlig lagckipnin; med jury, riksförsamlingar med beslutsnderät och grundade rå val af hvarje myndig och väl. frejdad medborgare; slutligen ett tyckt nationalparlament, som kan värligtrepre:entera da förenade Tyskland. Sålunda beredes då i helc vårt fädernesland en verklig samfundsörändring. hvars fortgång och slut likväl ingen dödlig kar förutse, men hvars grunddrag man tilläfventyrs torde kunna ana i de beslut, som fattats vid det sammanträde af 36 deputerade från olika tyska länder, hvilket nyligen egt rum i Heidelberg. I afseende på Tysklands yttre förbållanden förtjenar bland de der träffade öfverenskommelserna att. märkes proesten emot Tysklands inblandning i neboländernas angelägenheter, hvsrigecom krig möjligen skulle kunna uppstå. Man sor deraf ifven att Tysklind önskar sig en ezen och förenad tysk national-armå, genom hvilken de särskilda tyska staternas soldatmassor skulla göras öfverflödiga; de:sa väpnade hopsr, hvilia nu suga must och merg ur Tyskland: riken, och kosta Preuss-n ensamt 30 millioser thaler hart år. Det:a allt vill Tyskland, isjnnerhet det södra och vestra; men hvad söger norden — hvad säger Preussen? — För vårt hof, för vår 21lenastyrande byråkratism har allt detta trädt upp som en hägring, framkallad af feen Morgan:s trollstaf. Man tror icke ännu-derpå, vill ze tro det. I böran var man särdeles fallen för att anse nyheterna från Paris som ett misslyckadt skämt, och att ingenting vore lättare in die Canaille zu kartätschen wie es ihr gobähren När första unterrättelserna om Pari-! sarnes uppror anlände, var konunszen jem:e hela hofvet på en bal ho: prinsen af Preussen. Konungen blef bestört; men general Thile sad-: Ers Maj::, man har i Paris 80,000 men och! 500 kanoser; dermed kan packet tyglas, — Sedan j:g settn, svarade monarken, patt sla sanoner ingenting urätst i Palermo, förefaller nig detta skyddsmedel icka fullt tillförlitligt. Följande dagen inlopp underrättelsen om; udvig Filips fl,kt, den provisorisva regarinen och republiken. Konungen greps häraf så,! tt han måste ågerlåtas tvenne gånger. Koasel-!; en var kela dagen församlad på slottet; man f ådlägade först och frärst öfver de militäriska!4 tgärderna och sedermera öfver hvad ytterligare !,