Aftonbladet – 23 mars 1848, sida 3

följd af hvilken Enikilda fördelar försvunnit, bortglömda vid åsynen af fäderneslandets heliga bild (bifall). Måtte edra verk, edra sånger, edra epopeer ljuda för friheten, den så mäktig2, beskyddande fribeten; och för detta stora; detta sköna fransyska fädernesland (bifal!srop):. Mina herrar, Frankrike, ryktbart i kriget genom så många idrotter, intar ett ej mindre lysande um i vetenskapernas, konsternas och litteraturens häfder. Alla nationer helsa det med sympati för dess författare, likasom för dess namntunnige filtberrar. J ären arfvingar till stora namn icom vår litteratw: tillåten mig säga er, att edra barn äfven skola blifva arfvingar till sådsna; och att de komma att med ära uppbära vigten af edra namn, likasom j hafven att med den uppbära vigten af förfädeens;. (Bravo! bravo! lefve republiken!) Föreningens ledamöter omgifva hr Cremievux, hvilken de tscka med varm hänförelse. NÅGRA NOTER, RÖRANDE INDUSTRIEN OCH HANDELN I SCHWEIZ. (Utdrag ur hr inspektören J. Kindls rapport.) Echweiz erbjuder, under kommerciel och industriel synpunkt, minga fö.emål för studier af högsta inresse. Flere industrigrenar hafva der nåt en utveckling, som bevisar på en gång en utmärkt klokhet hos fabrikanten och en ända till ordspråk blefven verksamhet hos alla dem, som sysselsätta sig med försäljningen och plcerandet af konstflitens alster. Det skulle vara svårt att i exakta siffror uppställa värdet af den Schweiziska industrien. Handelsfribeten, som här tillåter utländ:ka har delsvarors införande utan kontroll, likasom dep medgifver den fria utförseln af landets produkter (en med hvarje kantons politiska oberoende följande rätt) jemte bristen på officiella rapporter från republikens olika delar, göra statistiska uppgifter med fullkomlig bestämdhet nästan omöjliga. Tzabeilerna öfver franska handeln, för år 4844, utsätta mer än 200 millioner såsom värdet på Frankrikes handel med Schweiz, i allmäntet; och denna summa skulle stiga ärnu högre, om man kunde biålla säker räkning på de Schweiziska varuartiklar, som in omma i Frankrike genom lurendrejeri. Sålunda, för att blott anföra ett exempel, är det allmänt bekant, att en betydlig qvantitet broderier från Sanct Gallen säljas öfverallt i Frankrike, oaktadt förbudet ocb konkurrensen från Nancy. ÅA en annan sida, måste värdet af de affärer, som Schweiz gör på Tyskland, Italien, Förenta Staterna, Sydamerika, Turkie, Egypten, ja till och med Ostindien och Java, stiga till åtminstone fem eller sex gånger summan af handeln med Frankrike. Denna spproxmativa uppskattning hä flyter från underrättelser, hemtade på ort och ställe, och äro tillräckliga för att gifva en vink om detta intressanta Jands kommerciella vigt; och likväl stiger folk mängden i de industriella Sch weizerkantonerna knappt till 4,200,000 menniskor, . Hvad är då bemligheten i denna stora kommerciella och industriella rörelse? Schweizarns erbeta aldrig på vinst -ech förlust. De tillverka för hvarje land och för hvarje lokalitet sådant, som särskildt öfverensstämmer med smaken, vanorna och resurserna, befintliga på dessa orter. Jag skall ofta återkomma till denna vigtiga punkt, hvilken jag framför allt önskar sitta i dagen: vissa praktiska sanningar kurna aldrig nog mycket instärpas. Bomullsindustrien. Inom hela omfånget af den industri, som utmärker Schweiz, bör bomullsindustrien sättas högst. Den har sitt förnämsta hem i Zärich, Wintertbur, Sanct Gallen och Glaris. Der bar den gått ganska långt. Man tillverkar icke fiaa och mycket arbe:ade bomullsväfnader, men vanliga tyger till ganska låga priser och till stor mängd; hvarigenom man ganska ofta pi utländska marknader häruti fördelaktigt konkurrerar med nitioner, som hafva det tjenligaste geografiska läge och bättre vilkor för fabrikationen. Talrika spinnerier stå till finnandes öfverallt i Zärieh, Aarav, Winterthur, ända till Gtlarir. Machinerna drifväs för det mesta med vatten. En enda fabrikant, br Khoens, eger ända till 12 spicnerier, med mer än 425,000 spindlar. Fvå eller tre af dessa verk drifvås med ångkraft. Vafnaden af kalikot, Zmnad att färgas och tryckas, verkställes vanligen bemma -bos den fattige åkerbrukaren i bergsbygderna. Detta arbete beta!ss minst af allt, enär väfvareitrakterna af Wintertbur och Zärieh sällan förtjena mer än 2 francs i veckan. Dessa arbetara lefva för det mesta blott af potatis och mjölk. Tygtrycierierna och färgerierna äro talrika och betydliga. Det händer ofta, att goda hus i Zårieh ch W:ntertbur förskrifva bomullsväfnader (kalko) rån M:nchester, för att färga dem med turkiskt rödt och sedan trycka och ;xportera dem. Isynnerhet i Winterthur fabriceras stora qvaniteter af indienne i turkiskt rödt, genom trädryck, prydt med ilister och teckningar i grönt och gult. Dessa tyger, enkelt tryckta, och utan ppretur, säljas i Calcutta och Bumb:y, exporeras ända till Java, och gå derifrån, efter vad man för älrat mig. Ända till TJTanan