Aftonbladet – 23 mars 1848, sida 1

DOLORES). BOMAN AF HARRO IHARRING, I FYRA DELAR. ANDRA KAPITLET. DÖDSFÅNGEN. Undersöka vi jesuiternas byggnader i alla verldens delar, så finna vi en likhet mellan deras grundverk och grunden för deras verldsomfattande system; båda förråda fastbet och varaktighet. Endast den med djup beräkning förenade ihärdighet, som jesuiterna använda för upprättandet af sin politiskt-religiösa byggnad som ett system, kan man tillskrifva omfånget och verkan af deras verldsförstörande arbeten. Oinskränkt välde öfver menniskosamhällets så väl sociala och politiska som religiösa former har varit och är det egentliga syftet med dexas hemliga och uppenbara företag. Ingen korporation har utöfvat en sådan makt öfver menniskoviljan, en sådan outtröttlig sjelfförsakelse såsom medel för uppnåendet af ett föresatt ändamål, som Jesu Sällskap gjort. Dessa betraktelser omfatta en sanning, som uppfyller oss med så mycken mer smärta, enär det ligger i öppen dag, att sällskapets ändamål är att fjettra menniskoslägtet under absolutismens ok. I förflutna århundraden bann ordens makt en sådan höjd, att hon till och med var betänkt på afskuddandet af konungaväldets absolutism, för att blott och bart enligt sin egen exklusiva regel befordra sitt partikulära syfte, och lyckades också olyckligtvis här och der. Medan de jätteverk, på hvilka jesuiternas kolossala byggnader häntyda, nu försvunnit i Europa, bland mängden af andra lemningar från en förfluten tid; utbreder sig denna ordens verldsomfattande välde med desto snabbare steg i Sydamerika. En tragisk kontrast framställer sig för vår betraktelse: den tanken gifver sig sjelf vid handen, huru mycket ett sällskap med samma ) Se Aftonbladet 2 68.