Aftonbladet – 23 mars 1848, sida 1

varit i mitt ställe och jag i ditt, svarade Lo. renzo, såsom munk kallad Celeste. ,Fick ach förstörde du brefvet från din brorson Horatio?) Stycket ur Calderonn, svarade Alfonso, ,de! hvar och en kunde hafva läst, utan att först? det, och hvars mening jag ensam kunde begripa. Jag mottog bladet svept kring litet to. bak, det enda sätt hvarpå man tillåtit mig mottaga något från mina vänner., Godtn, fortfor Lorenzo, men våra minuter äro räknade; vi måste snabbt förstå hvarandra. Dolores är i säkerhet och afreser härifrån innan dagningen, om en enda afgörande händelse kan afvändas; om hon kan afrådas från sitt beslat att lida döden i ditt ställe, att komma hit förklädd och stadna qvar, medan du lemnar fängelset i hennes kläder och i hennes ställe går ombord på ett skepp, der Horatio redan väntar henne. Dolore!s suckade Alfonsa med bruten röst, omöjligt! nej, aldrig, aldrig! Men en stråle af ljus genomtränger min själ. Skulle du möjligen kunna arrangera så, att hon kan visa sig här, utan att upptäckas? Du fattar lätt, Lorenzo, bevekelsegrunden till denna önskan. Kalla icke sjelfviskhet den önskan, som upprinner hos mig, att taga afsked af Dolores; — På det vilkor likväl, att striden hos henne först är öfverstånden, att hon ådagalägger under mitt lifs sista timmar den sjelfbeherrskning, som är hennes karakter så egen. Säg mig, om och huru du vill besegra omöjligheen för henne att visa sig här i fängelset Jag vill då afgöra, om jag kan medgifva det, eller om den öfvervägande faran gör det till min pligt att neka mig denna glädje. Dolores,, svarade Lorenzo med tvunget lugn, när här i grannskapet i sin väninnas den engelska ladyns hus, försedd med vår ordens kläder, dem jag bar under mina egna, och dem jag lemuwade till. henne personligen af min egen garderobe, följaktligen med undvikande af all meddelning med andra, Som