Aftonbladet – 21 mars 1848, sida 1

En deputation från Jener hade d. 40 dennes före:räåde lör storhertigen. Då en af talarne yttrade sig i nog starka ordalag, g.ck hertigen sågra steg tillbaka och frågade, om man ville tvinga honom. Nejl blef svaret, det är blott önskningar, men bestämda., Stiorhertigen svarade derpå, att en statsförfattning var under -rbete, men att det var ett arbete, hvarvid man cke borde öfverila sig under så upprörda tidsförbållanden, hvarpå br von Tbtäaen, en aflandets mest frisionade män, svarade: Det är just de samma ord E. K. H. svarade mig för 47 år sedan, på samma begäran, som mine landsmän då ålagt mig att frambira till er.o Samna dag utkom en förordning om sammankallandet af 34 män till att rådslå om en författnings införande. (Se art. Tyskland). ITALIEN. I ett bref från italienska gränsen af den 6 Mars försäkras hatet emot tyskarne i samiliga italienska stat:rna hafva nått en sådan höjd, att ett våldsamt utbrott, ett fullständigt krig emot dew, ansigs oundvikligt. Pabudet om ståndrätten i Lombardiet hade företrädesvis bidragit att stegra detta hat. Sinuesstämningen var så mycket mera förbittrad, ja mera den nödgades dölja sig; man tycktes blott vänta på det ögonblick, då Piemont hunnit komma i stånd att lemna kraftigt understöd; då skulle utbrottet ske öfverallt på samma gång. Ett krig emellan Sardinien och Osterrike ansågs otvifveiaktigt, och smärre stridigheter hade redan egt rum emellan gränsfolket och österrikiska soldaterna. Såsom ett prof derpå anföres, att då två österrikiska officer:re jemte fem underoffiserare hade, för en rekocnosering af trakten, rott öfver Ticino, samlade sig en mängd yngre män ifrån Gravellone och förjagade dem ifrån stranden. Dagen derefter stodo 35000 väpnade bönder ifrån trakten på samma strind, i indamil att afvisa österriksrne, i händelse de bade ernat i förstärkt antal förnya besöket. Två kurirer från Wien till Milano hade rest igenom Turin den 2 Mars. De sades medföra vigtiga befallningar till österrikiska auktoriteterna i Lombardiet, jemte löften om stora reformer för österrikiska Italien. Härvid anmärkes ifrån Turin, att om dessa reformer icke bvila på särdeles fria grundvalar, så skulle de icke numera kunna åstadkomna någon tillfredsställelse.. Det är nu för sent. Annu för få veckor sedan skulle lombardo-venetianska konungariket nöjt sig med en serskild förvaltning och konstuution; men nu mera fordrar man fullkomlig afsöndring från österrikiska väldet; och till det fasta bes!utet härom klappar hela det öfriga Italien biall. RYSSLAND. Journal de S:t Petersbvurg) för den 3 Mars förklarar i början af dagens nummer, att nästa nummer af det:a dagblad icke skulle utkomma förrän den 7. Orsaken till detta besynnerliga afbrott uppgafs icke. Utrikes har man gissat att någon anledning vore ait söka i kejsarens betänkliga helsotillstånd. För öfrigt troddes i Petersburg, att kejserliga bofvet icke skulle blifva en belt och hållet overksam åskådare af händelserna uti Italien, och att det till våren ernade åstadkomma en kraftig demonstration i detta hänseende, Kejsarinnan, hvilken för sin svaga belsas skull nödvänigt anses böra vistas någon längre tid i ett sydligare luftstreck, lärer för innevarande år bafva öfvergifvit all tanka på alt återse Sicilien, I :stället hade hon låtit förelägga sig alla i Petersburg tillhands varande beskrifningar öfver Madeira, och sysselsatt sig de sednare veckorna med läsningen deraf. Kejsaren sades erna göra ett kort besök vid preussiska hofvet och derefter nyttja baden vid Kissingen.