Aftonbladet – 18 mars 1848, sida 3

Konstitutionsutskottets mem. JH 5, angående af Statsutskottet framställd anmärkningsanledning, i följd af åtskilliga omständigheter vid inköpet af Owenska faktoritomten på Kungsholmen i Stockholm till ny lokal fir myntoch kontrollverken, lades på derom af åtskillige talare framstäldt yrkande till handlingarne. Lagutskottets be:änkande JV 26, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition med förslag till förordning angående förlagsinteckning; återremitterades. — JM 27, i anledning af Kongl. M;j:ts nådiga proposition med förslag till lag om aktiebolag; återremitteradass. — JV: 28, i anledning af väckt motion om bestämmande af tid för vitesförbuds kungörande i kyrkorna; bifölls. Ekonomiutskottets betänkande JM 44, i anledning af väckt motion om vidtagande af åtskilliga förändringar i nu gällinde föreskrifter för skjutsningsbestyrets utgörande. Alslogs. Samma utskotts utlåtande JM 45, i anledning af väckta frågor om förändriogar i Rosereglementet. Bifölle. Samma utskotts betänkande JE 46, i anledning af väckta motioner om skyldighet för resande att, vid reqrsisition af skjuts, betala uppbådnivgspenningar. Bifölls. Samma utskotts betänkande JM 47, i anledning af väckt motion om förhöjaing af legan för skjuts fråa Södertelge stad. Biölls. — Hos Bondeståndet anfördes reservationer: af Andreas B-ngtsson emot beslutet i frågan om förböjning i saltpeterpriset; af Liss Lars Oisson emot skillingssedlarnes iadragning, och af Peiter Mirtensson emot beslutet angående yrkad nedsättning i postbevillningen. Lagutskottets utlåtande J4 27, i anledning af kongl. propcsiion med förslag till lag för aktiebolag, b.fölls utan disku:sion. Samma utskotts utlåtande JV 28, i anledning af väckt motion om bestämmande af tid för vitesförbuds kungörande i kyrkorne, bifölls af Strindslund, Heurlin, Sahlström och Petter Jönsson; Örskades återremitteradt af N:ls Andersson, Sone Persson och Per Nisson från Skåne — bifölls. I anledning af ekonomi-utskottets utlåtande JM 44, angående vidtagande af åtskilliga ändringar i föreskrifterna för skjutsningsbastyrets utgörande, uppkom en längre diskussion, hvarvid nästan alla talare, ehuru önskande att utlåtsndet hade kunnat förskaffa några större verkliga fördelar, likväl yrkade bifall. Per Mattsson, Olof Persson, Östman och Hans Persson önskade återremiss, eller sakens läggande till handlingarne, Heurlin ansåg bifall härtill vara enda medlet att i framtiden erbålla ytterligare lindring 1 skjutsningsbeväret. Om detta bifall borde genast ridd. och adeln samt borgareståndet erhålla del. Många instämde, bland andra alla representanterna från Östergötbland. Petter Jönsson fann dem som begärt återreraiss ha grundade skäl. Skjutsningsbesväret får underhålla kommunikationen, lifvet, mödorna, ja sjelfva nöjena af all annan industri. Utskottet bade dock ej kunnat komma saken närmare. S.histrör ansåg sig i anledning af fällde yttranden böra upplysa, hvsd äfven ekonomi-utskottet vid 4840 års riksdag förklarat: att skjutningsbesväret ej senom ls2g blifvit jordbruket ålagdt, men genom omständigheternas tvång fästadt dervid. I diskussionen deltogo vidare Per Nilsson, Nils Jeppsson, Peiter Pehrsson, Anders Olsson, J. P. Daoielsson, Erik Andersson, Andreas Bengtsson, Christen Persson, vice talmannen Nils Persson, Sven Isacsson m. fl., samt förre talmannen Anders Eriksson, den der föreslog att ståndet genom sitt enskilda uskott skulle framställa till Kongl. Maj:t begäran om hela skjutsningens i riket ställande på entreprenad. Utlåtsndet biföls.