ifrån de hviftade med hattarne och uppmuntrade massan. Somliga skrattade och tycktes vara i en särdeles munter sinnesstämning. Jag såg der de mest motsatta ytterligheter på utseendets vägnar; midt ibland en mängd friska och vackra ansigten grinade äfven ett och annat af den mest nedriga och ohyggliga karakter jag mågonsin sett. Somliga voro väl beväpnade och hade godt om ammunition. En person berättade mig, att han hade gjort skarpa patroner hela natten förut, ech hoppades på att komma åt ett gevär i någon vapenbutik. Da flesta hade likväl mycket knappt om krut och kulor; kanske icke en gång till ett dussin skott. Somliga voro endast gossar, på 45 eller 46 år; de voro ibland de ifrigaste och mest beslutsamma. På ett ställe såg jag soldaterna marchera upp emot folkmassan; de kommo ända inpå hvarandra, då mobben gaf eld, och soldaterna tillbaka på samma sätt, hvarvid naturligtvis en mängd stupade. Bland alla de grupper, i hvilka jag blandade mig, ropades på anförare; och folket syntes nästan lika förbittradt på oppositionen, som de påstodo hafva öfvergifvit dem, som på ministåren, hvilken skickat ut troppar emot dem. De egentliga gamins de Paris hafva sitt förnämsta tillhåll på bulevarderna; en eller flera hade klifvit upp i hvartenda träd, innan dessa ännu blefvo fällda, sträckte ut armarne i de mest groteska attityder, grinande, hojtande och gestikulerande med armarne, utpekande för de öfriga hvad som kunde vara värdt uppmärksamhet, och förrådande genom alla möjliga svängningar på hufvudet en till det yttersta uppdrifven sinnesspänning. Deras gälla röster upprepa genomträngande de gröfre ropen och skriken i tumultet nedanför; de trotsa genom sina skällsord och blickar municipalgardet, till och med under det detta passerar så nära, att det kan spetsa de unga öfvergifna villbjernorna. Under en af de följande dagarne såg jag på flera ställen prof på det obegripligaste förakt för farorna hos dessa gamins. Under sjelfva sammandrabbningen mellan linietrupperna och folkhopen, sedan stjutningen redan börjat, syntes helt små gossar, som icke kunde vara mer än 40 eller 41 år gamla, nedhukade utåt gatan, för att komma under gevärseldens linea, krypa fram till soldaterna, för att bortsnappa ett gevär från någon af dem, som fallit, och derefter skynda sig tillbaka dermed, så fort som möjligt. Detta såg jag på ett ställe upprepas flera gånger af sådana små pysslingar, och hvarje gång hade de gjort ett byte från fienden, blott för att få öfverlemna det åt de stridande arbetarne.