Aftonbladet – 10 mars 1848, sida 3

0 EV AN Jen grundförmögenhet af 46 millioner rdr, samt en årlig bevillning af 253,000 rdr bko. Dessutom är Idet icke obekant, att i dessa degar cirkulerat åtskilliga listor, med talrika piskrifter, innehållande en uppmaning af de orepresenterade att göra deras I billiga anspråk gällande. Hvad skulle de väl säga och tänka, om de uteslötos från val till den Öfre Kammåren, och det blefve likväl förhållandet, om denna Kammare skulle komma att väljas och bestå ensamt af rikets nu varande. fyra stånd. Det synes mig till och med att man borde stadga, att till den öfre kammaren kunde hvarje valbar representant väljas och således icke onsamt ur den lägre kammaren. Härigenom kunde måhända mången duglig kapacitet, som blifvit förbigången vid de samfälda valen, komma representationen till nytta. I detta, som i alla andra invecklade förhållanden, finnes otvifvelaktigt åtskilliga modifikationer att iakttaga; men det vissa är, att om reformvännernas blifvande förslag icke är bygdt på sanna och rationella grunder, så kommer det att lika litet vinna svenska folkets sympatier, som alla de förslag man hittills framlagt. Stockholm d. 9 Mars 4848. — Carl af Forsell. — Ur ett bref från Upsala inhemta vi, att underrättelsen om franska revolutionen gifvit anledning till ett litet muvemang bland studenterna derstädes. Kort efter postens inhändigande, heter det, såg man flera unga män utstyrda med bart röda eller trefärgade band i knapphålen; vidare anslag å gatbörnen med uppmaning till talrik sammankomst af studen:korpsens ledamöter på de:s sångförening för af:onen. Kallelsen hörsammades och en talrik ekara uttigade efter :sångöfningens slut och uppstämde kring torg och gator den franska Marseljisen och den svenska Kung Carle Beledsagade af starka och ihållande hurrarop, hörde; mångfaldiga rop af: efve det reformerade Sverige! och vive la republiquela — oerhörda rop uti Upsala, der men för tillfället knappt tordes tro sina öror. Derefter styrde en stark trupp kosan till prof. Palmblada bostad, sjöng Merseljäsen och ropade: pereat professor P., pereat Tiden; lefve Jesuiterzre i Schweiz och i Sverige, co. s. v. På aftonen firades dagens nyheter med tal och patriotiska skålar i en mängd enskilda kretsar. MD — Nedenstående inbjudning till anteckning för en minnesvård åt Geijer förekom redan för ett par dagar sedan i detta blid, men fick af misstag en plats ibland annonserna, hvarföre vi anse 038 böra intaga den i sjelfva tidningen. Inbjudning till en Minnesgärd ERIK GUSTAF GENER. När ett folk ärar minnet ef sina kädangångre store män, ärar det sig sjel. Det var en tid, då endast herrskarens värf eller krigiska bragder ansågos för storheter, värdiga att förherrligas genom stoder ech offentliga mintosvårdat. Deana tid är ej mer. Man här insett och erkänt, att de fredliga bragder, hvarigenom sn l.et bidrager att göra sanningen uppenbar, att skingra fördomarne, att förårifva lögnen, att förädla hjertat, att försköna lifvet, att lyfta ett folk eller measklighe:en till högre ljus, till ädlare verk i tanke och handling, till högre medvetande af det evigt sanna, råtta, godaoch sköna — att dessa bragder, ehuru tysta beh mindre bemärkta, icke äro mind:e förtjenta af utmärkelse och af eftervarldens tacksamhet. Derföre resa folken i vår tid stoder åt CorPERNIGUS och NEWTON, åt SCHILLER och BEETHOVEN, it GUTENBERG och JACQUARD Derföre reser äfven Svenska foltet i detta ögonblick en minnesstod åt Frithiofs odödlige skald. Men om den store fosterlandsvännen, eller vetenskapsmannen, eller ska!den, eller konstnären, bvar för sig förtjenar en tacksam efterverds byllning, huru mycket mera den, som i sig ensam förenar dem -a:la! En sådan man var ERIK GUSTAF GEIJER. — Dat Fädernes!and, hvars herrliga minnenan ban belyst med sarningers fackla och besjungit i sånger och toner, som hos våra barn och hös kommande slägten, likasom hos oss sjolve, skola -genom århundraden afylla med vördnad ynglingens själp, — det!a fädernesland kan ej glömma, att GEIJER numera sjelf utgör ett af dessa -errlija minnen, måhända ett al dess herrligasie, och att, när det ärar honom, ärar det sig sjelf.: I vissbeten härom och i den öfvertyge!sen, att det hittills endast saknats en manande röst, för att appkalla Svenska folket till resande af en ärestod ät detta minne, som hvarje Svensk kör vörda, hafva undertecknade härmed velat inbjuda till egnande af en hyllningsgärd ät GEIJERS minne. . Vid valet emellan de flere olika sätt, som kunnat föreslås vid utförandet af en sådan afsigt, har man stannat uti det beslut, att föres!å en allmän subskription till präglande af ett skådemynt med GEIJERS bild, sämt till stiftande under GEIJERS namn af ett stipendium vid Upsaa universitet för sådane studerande eller icke löntagande åkademiske lärare, hvilka utmärka sig genom forskningar och arbeten i fäderneslandets historia. Bland skälen, hvarföre man trott sig köra föredraga präglandet af en medalj framför resandet af en minnesstod, torde det vara tillräckligt nämna, att en minnesvård i gestalten af ett skådemynt kan spridas i tusenal, innebafvas af hvar man, bereda den enskilte eganlet af en kär och varakt:g bild af det vördade minnet, och dock på samma gång äfven säkrare bevara denna bild åt eftarverlden, samt slutligen att dem mindra kostnaden för en sådan minnesvård bör lemna ett så mycket större öfverskott för det andra ändamå!et. Dotta ändamål, stiftandet al ett stipendiom med det angifra syftet, torde tala för sig sjelf. Något lämpligare sätt att ära GEIJERS minne, än att uppmuntra efterkommande till fortfarande arbete i hans aeda, har man cke trott sig kunna föres:å, De, som vilja bidraga till egandet al denna gärd åt GEIJERS minne, anm odas att å någon af de listor, som inom kort blifva hos rikets flesta bokhandlare mfl. till 5änglige, teckna sna ramn och beloppet af sina bidrag, hvilka. äfven vid teckningen torde beräget erläggas, Bokhandiaren, mag:r C. A. Bagge har åtagit sig redovisninven för denpa uppbörd, hvarföre listorna jemte desubskriberade medlen torde till honom benäget insändas. Hvsrje -deltagare, som lecknar 2 rdr bko, eler: derutöf-,i ver, erhåller utan vidare agilt ett exemplar af medaljen brons. Do, som önska erkålla flera aftsyck af medaljen, vare sig i brons oller i silfver, azmodas att uti. le för sådant ändamål inrättade. kolumnerna å samma istor anteckna an:alet af de aftryck, som åstundas, kommande de sålurda af subskribenter beställda exem plaren af medaljen att först vid emottagandet betalas, temligen de i brors med bögst 4 rdr 46 8, samt dei ilfver med hög t 40 rdr bko stycket. Sedan af den subskriberade samman kostnaden blifvit dragen för medaljens modellering och stämpelns grarering, äfvensom för präglingen af ett exemplar i guld ör att, såsom familjens tillhörighet, öfverlemnas till 3EIJERS efterlefvande enka, gam! af några få exemplar silfver, ätt öfverlemras till rike:s och universiteternas nyntkabinett, kommer hela den öfriga samman att användas till stiftande af det föreslagna stipendiet. Stockholm och Upsala den 4 Mars 4848. EA C. 4. Agarah. Nis Arfvidson.