Aftonbladet – 8 mars 1848, sida 1

DE 6 YPEIA VIRSUSSBAS VV MVPUSBAT SANIAA Sve UTRIKES. FRANKRIKE. Revolutiontuppträden den 25, skildrade af en Times korrespondent: I eft rmidds3g inträffade, midt framför mina fönster, det hittills utomordentligaste och mest afgörande uppträdet vid hela rörelsen. Ett ovanligt sorl af röster på gatan Lepelletier föranledde mig att öppaa fönstret; nedanföre såg jag nationalgardisterna af 2:a legionen uppställa sig, under det att bopsn, viftande med battarne, ropade: m,Vive la reforme! Vive Ia garde nationale! Vivent les vrais dåfenseurs de la patriels, hvarefter alla — nationalgardisterna äfven — uppstämde marseillersången. Jag gick nu ned på gatan; nationalgardisterna, omkring 2350 man, hade ställt sig i två leder, tvärtför gatan Lepelletier; en division vid hvart hörn af teaterbuset. Officerarne stodo i midten; utanföre var folkskarav, yrande af fröjd. Jag frågade en nationalgardist hvad som hade händt. Vi ha förklarat oss för reformen, — svarade han — xdet vill säga, att i afseende på reformens art äro väl några af olika mening, men i frågan om Gujzat äro vi alla ense. En timma sednare marcherade nationalgardet, i full uniform, med sina sappörer i spetsen, till Tuilerierna, för att låta förstå sin tanta. Möt kl. 1 återkommo de och besatte gatan Lepelletier på nytt; en peloton stängde gatan vid bulevarden. Det högljudda ropet Vive la gard? nationalel lickade mig åter till fönstret. Ena sqvadron kyrassierer, jemte en sqvadron hästjägare, var anländ; officern kommenderade dem att draga sablarne; nationalgardets leder slöto sig. Folkhopens rop mångdubblades, fastän ingen enda deribland sågs beväpnad. Sqvadronen gjorde en halt sväng emot gatan Lepelletier; då framträdde befällafvaren för nationalgardesafdelningen, drog värjan och saluterade befälhafvaren för kyrassiererna, hvarefter de talade några ord med hvarandra. Så snart de åtskilts, red kyrassierbefälhafvaren tillbaka framför sin corps, och kommenderzde: bhöger om! marschl, Uander hopens hurrarop och handklappningar aftågade nu kavalleriet; nationalgardesbefälhafvaren stack helt lugn sin värja i baljan och ätervände till sin tropp. Samtalet berättas ha varit det följande: Hvad är detta för menniskor?x — Folket. — Och de i uniform? — Nastionalgardets andra legion. — Folket måste skingra sigs — Det vill icke. — Då måste jag bruka våldo — Mina herre, nationalgardet instämmer med folket i dess fordran på reformer; vi ärna försvara folket, — Man försäkrar att kyrassierofficern och hans manskap derpå ropat Vive la reformel; men för detta kzn jag icke gå i borgen. Soldaterna sågo allvarsamma ut, men icke hotfulla. Parisarn2 höra till de tappraste menniskor i verlden. Den seger, de vunnit nu, är den största de tillkämpat sig. Folket var i går morgon obeväpnadt, men hade midtemot sig en här om 100,000 man af de bästa trupper, försedda med artilleri och omätliga förråder, och koncentrerade i nästan ointagliga kaserner och fästen, med konungens namn på sin sida. Denna vapenlösa mängd trotsade och motstod på Europas största torg en hel dag kavalleriets anfall, den uppförde barrikader och föröfvade, i åsyn af en fyrdubbelt starkare vapenmakt hvad som — afsedt från ändamålet — var ett myteri, med i sanning beundransvärd köld och djerfhet. I går nalt trotsade den infanteriets eld och i dag på morgonen, oaktadt den ordspråksvis bekantal upploppsdämparen -— ett hällregn — begynte den barrikadarbetet och försverade barrikaderna med — knölpåker och stenkastningsr. Hög-. vaktens hus på Boulevard des bonnes nouvellesp, hvilket vid alla emeuter blifvit eröfradt, anfölls äfven i afton, kl. 5, af hopen, som slutade med att afväpna soldaterna och befria de tillfångatagna, som der blifvit insatts. Soldaternas gevär blefvo afskjutna och derefter återställda till dem; fanan, som satt öfver porten, nedtogs och lemnades till 5:dje nationalgardeslegionen.n I Köln trodde man sig den 26 vets, att ryktet om Tuileriernas antändniog är ogrundadt; det var blott ett vaktbus i dess grannskap, som påtändes. En stor lärdom, säger den tyske korrespondenten, har imedlertid åter inskärpts genom händelserna i Palermo, Neapel, Miänchen och Paris, nämligen att en stående här, huru ansenlig som helst, icke förslår att emot ett folks enhälliga vilja upprätthålla styrelsegrundsatser, som det ogillar; ett nytt bevis emot nyttan af stora stående armeern. Strassburg den 235 Febr. Spänningen inom in del af härvarande befolkning tilltager med varje dag; missnöjet med ministeren är gränsÖst; så att regeringens egna anhängare önska en Modifikation i den högsta förvaltningen. De uppträden, som för några dar sedan egde rum uanför en af våra depuerades hus, förnyade ig i går afton i förstorad skala framför en ansn deputerads boning. Tusentals personer samads sig på B ortsptsson och läto höra förhanss