Aftonbladet – 3 mars 1848, sida 1

u:lupit. De flesta skeppen ha styrt till Neapel och Sicilien, men trenne linieskepp segla ull Adriatiska hafvet för att, såsom det heter, bindra Österrikarne, som i Triest samlat 13 000 man trupper, att kasta dem öfver till Sicilien eller Calabrien. Eskaderns afresa bar hodrifvits med så stor skyndsamhet, att: skeppen blott kunnat till hälften kalfatras innan de gingo till segels. Hamburgerkorrespondenten har ett änvu sednare postskriptum, hvari det heter, att grefve Mol blifvit kallad till Konungen för ati bilda en ny minister. STORBRITANNIEN. Underhuset, sammanträdande såsom sub:idie-kommitte, beviljade den 24 Febr. de för krigsdepartementet fordrade anslagssummor. Skattkammarkanslern bagagnade tilfället för 2it bes riktiga några misstydningar af lord Joha Russells finansförslag; dessa åsyftade icke, så och ann2n missförstått saken, någon krig-bud get, utan betäckandet af en statsbrist. Då fullständiga upplysningar öfver landets krigsstyrka icke egoade sig åt offen:ligheten, ernade regeringen för öfrigt nedsätta ett hemligt utskott, för hvilket alla handlingar, som 2ngingo hären, flottan och fästningsverken, komme att framläggas. Andra läsningen beviljades för den af mr Labouchere föreslagna förordningen i afseende på utvandrare, nemligen att 12 qvadratfot måste fionas för hvarje sidan passagerare på mellandäcket och 30 qvadraifot på örlogsjäck. Lord Jobn Russells förslag avgående inkemstskatten rönte allmänt mo:stånd i opinionen. ITALIEN. Den officiella Gåzetta delle due Sicike, för den 41 Febr. kungjorde den nya af statsrådet utarbetade och af konungen gillade grundlagen, genom hvilken monarken — som orden lyda — i den allsmäktige Gudens och den beliga Treenighetens fruktade namn, Guds, som ensam läser i bjertats innersta, och den vi anrope såsom domare öfver renheten i våra syften, noåterkalleligt förlänar, sina folk en koustitution. Kungörelsen röjer för öfrigt icke n:gon iold vedervilja, något hemligt förbebåll eller någon balfhet; den säges öfverträffa hv2d de djerfvaste agitatorerne i Neapel bade boppats. Den 41 Februari anslogs på gathörnen i Rom en påflig kungörelse, undertecknad af H. H. den 40, och hvari förklaras ugefär detsamma, som H. H. nyss förut låtit meddela i svaret genom Roms senator, furst Corsini (se A. B. JM 49, art. Italien). Oaktadt det äfven vid detta tillfälle uttryckta förbehållet att alla reformer måste utgå från påfven sjelf och icke på något sätt stå i strid med hans egenskap af kyrkans öfverhufvud, lästes dock kungörelssn med allmän glädje; och efter vanligheten vid sådana tillfällen strömmade folket till qvirinalpalatset, för att i massa få del af H. H.s aftonvälsignelse. Härvid tilldrog sig nu det ovanliga, att påfven ifven talade politik till de församlade Romarne. När de stora flygeldörrarne till balkongen öppnade sig och vaxfacklornas sken i det dit ledande galleriet bebådade påfvens ankomst, väntade församlingen nedanföre att se H. H. som vanligt omgifven af kardinaler; men fasän det : stora korset efter vanligheten bars framför honom, framträdde han nu alldeles ensam och blott omgifven af sina nationalgardister. Sedan jubelropen tystnat på hans vink, följde det ri.ualmessiga Dominus vubscump, och folket sjöng, i sin vanliga harmoniska chör, responsorierna dertill. Men i stället för att nu uttala välsignelsen, höjde Pius IX sin röst, så-att den kallade klart och lättfattligt för de församlade usentalen på det ofantliga torgst, och yttrade: Innan Guds välsignelse nedstiger öfver eder, öfver hela samhället, och — jag upprepar det hän en gång — öfver hela Italien, fordrar jag blöftet att allas bjertan måtte vara endrägtiga, och att inga anspråk måtte strida mot heligsheten af denna Kyrkans stat. Vissa rop, sym icke härröra frin folket, utan från några få, kan jag derföre icke, bör jag icke, vill jag icke bifalla. Jag beder slltså Gud välsigna eder med det uttryckliga vilkor, att J ären trogna eder Påfve och Kyrkan., Ett allmänt rop af Ja, som icke ville taga lut, stormade härvid upp till honom ifrån örsamlingen. När han lyckats återbringa tystraden, fortfor han: Efter dessa löften vä!signar jag eder; välsignar eder af hela min själ. Ihågkommen dessa gilna löften, och varen Påfven och Kyrkan trognal, Folket sjönk nu på knä, för att emottaga en efter den vanliga ritualen meddelade välsigelsen; hvarefter det åtskildes under lefverop ör påfven, för Italiens oberoende, och för det f Pius välsignade Italien. ,Gazetta di Roms) för den 44 Februari beräftar utnämningen af statskonsultorns från Raenna grefve Pasolini, en lekman till minister ör handeln, konsterna och jordbruket; konseratorn för Rom, signor Starbinetti, till miniter för de offentliga byggnaderna, och furst eano till polisminister. De efterträda de tre ardinalerna Riario-Sforza, Rusconi och Savelli, vilkas afskedsansökningar från nyssnämnda miisterbefattningar blifvit bifellna. Kongregationen för de andliga ordnarne bade en 25 Januari, på H. H:s vägnar, utfärdat en träng förordning om noga tillsyn mot ovärdiga ersoners upptagande såsom novigar, till ordensamfundens skada. Inom konungariket Sardinien talades om bilandet af tre läger: ett emellan Vogliera och asale, under guvernörns i fästningen Allesandria, baron Bavas befäl; det andra emellan fovara och Lombardiet, under guvernörns i Noara, cavaliere Sonntzog, och det tredje, ett eser!läger, i grannskapet af Turin, under kronrinsens, hertigens af Savoyen, befäl. Den kejserliga cigsrrfabriken i Venedig till) po. mA