VV 3 0 PP DEER BOR J trande råkat såra hr grefven. Grefve A. yttrade härpå att sådant vi-st icke vore bändelsen. Så förhåller det sig i det närmaste med denna revolutionära, tilldragelse, öfver hvilken itskill:ga kort derefter lära lagt sina hufvuden hop, för att djupsinnigt utfundera hvad den månde betyda, och som Minerva nu tyckes finna så märkvärdig. — Norrlandsposten, berättar, att Sundhetskollegium skall på förslaget till det blifvande uYya ajoteket i Gefle hafva i första rummet uppfört hr P. O. Almström. — Uii Kroncbergs län har bildats en Räddningsanstalt för vanvårdade barn. Länets hustållningssällstaps förvaltningsutskott hade, i egenskap al sparbankens principal, biträdt nämnde stiftelse med 50 proc. af spa: bankens räntevinst från år 1846, hvarefter ytterligare mede) nsamlats genom subskription. Föreningen har börjat sin verksambet med en fond af 4,3564 rdr bko. H. M. Drottningen har till stiftelsen ssäntt ett belopp af 400 rdr bio och tillåtit densamma bära namnet: Drottning Josefinas förening för vanvårdade barn inom Kronobergs :iän. Många ansedda personer inom länet hafva skyndat att efter bä:ta förmåga understödj: stiftelsen; bland dessa må nämnas doktor Wieselgren, ryttmästare Stjernsvärd jemte flera at ortens possessionater. Barnen komma ej, såsom vid St. Råby, att uppfostras wid ett af stiftelsen organiseradt institut, utan inackorderas hos välkända personer, som emot en lämplig ersättning vilja åtaga sig deras vård. — Uti Hudiksvslls Veckoblad finnes införd en ansökning till Kgl. Maj:t :f Hassela samtliga socknemän å a!lmän i ämnet lagligen utplyst och den 2 Jan. hållen sockenstämman, med önskan, att branvinsbränningen efter sex år, med en månads firminskning under hvarje år, helt och hållet, tillika med all försäljning af rusdrycker; i måder förbjödes. Ea dylik ansökning är af Högs samtelige sockenmän uti allmän sockenstämma i underdånighet framstäld och afgifven i slutet af år 1847 — Beriktigande. Red. anser sig böra sjelf anmärka ti!l rättelse tvenne oriktigheter, som influtit i de båda näst föregående numrorna af Aftonbladet, och hvilka icke blifvit observerade förr än sedan tidningen var lagd under pressen. Deu ena är ett utwzyck i gårdagens Altonblad, i recensicnen öfver br Almgrens anförande, nemligen angående Polhem, att han icke befattade sig med tullfrågor. Artikelns författare hade vid nedskrifvandet häraf i tankarna endast Polhems mekaniska snille och industriella verksamhe!, men måste sjelf döma sig skyldig till en glömska för tillfället af den omständigheten, att den i dessa stycken så utmärkte mannen äfven såsom kommersråd yttrade sig i skrifter öfver frågor, som stå i sammanhang med tullsystemet — bland annat i ett betinkamde till 4720 års riksdag — äfvensom att han delade de prohibitiva åsigter, hvilka nästan alltsedan blifvit fullföljda af statsmakterna, med så stora uppoffringar från det allmännas sida, och så liten förmån för vår industri och mnationalrikedom, i jemförelse med andra länder, så att hr Almgren hade all anledning ait omtala honom i detta hänseende. Den andra rättelsen angår den itisdagsbladet meddelade notisen om bevillnings-utskottets beslut att föreslå en serskild beskattning å privatbankerna med 435 procent å den utdelning, som öfverstiger 6 procent af det å aktierna insatta kapitalet. Då denna notis meddelades redaktionen, var nemligen dervid fogad en reflexion, som råkade halka förbi vår uppmärksamhet, neml. att billigheten af ett sådant förslag utan svårighet inses. Men red. har härigenom af en händelse kommit att för egen räkning avancera en sats, som strider emot dess öfvertygelse. Vil inse privatbankerna genom sin närvarande foriuj wunna i en framtid blifva rätt äfventyrliga, men cke af det skäl, som man nu allmännast tyc(es antaga. Det äfventyrliga ligger dels i mo0polsystemet och dess stora utsträckning, dels otillräckliga koniroller från statens sida, och lutligen derti, att de hufvudsakligen fått försandlas till småsedels-fabriker, och att en tor del af den nytta derigenom gått förlorad, om de kunde hafva åstadkommit, enligt den irsprungligt åsyftade planen, såsom kassor och msättningsanstalter: för allmänhetens besparinar. Att aktierna gifva god behållning, är dermot nigot som hvarken bör eller kan tillräkas inrattningen såsom ett fel, då bankerna cke taga mer än 3 procents ränta och icke vinga någon att anlita dem. Vi skulle full.Omligt instämma i principen af en sådan graation i bevillning, hvarigenom. den, som har törre inkomster, äfven komme ått proportionsis skatta mer till det allmänna, om denna ripcip tillämpades på alla näringar; men vi nse det vara ett vådligt ingrepp i rattsgrundstsen att undantagsvis lägga en sådan beskatting På någon viss rörelse serskildt. I det häneendet är det icke nog att säga, att privatankerna tåla vid en sådan beskattning. Vill san utgå ifrån en sådan synpunkt, så skall ran snart komma in i en villervalla af orättisor och mannamån, hvilken blir alltför ögonenlig, för att ens behöfva ytterligare bevi-as, — — Ui tidningen Altvar och Skämt läses öljande märkliga notis: Då sistlidne höst vestra tornet till Sköns gamla yrka var under rifning, kom af en händelse golfet uti vapenhuset att öppnas. Derunder upptäcks en murad graf, hvaruti 9 likkistor voro neditte, utan att vara betäckta med jord. Vid öppandet funnos de innesfuta skeletten och stoftet af e äldre personer (en man och tvenne fruntimmer) hh sax harn. Deras cvenninsar ehurn mer Och —Av mm: AS sh AR vw -mm — DA MM MA AA ÖS m