Aftonbladet – 28 februari 1848, sida 2

Article Image
2 RV ARN det nuvararde presterskapet, äfvensom kyrkobetjeningen i Själevads pastorat, dock bibehållne vid sin rätt till åtnjutande af de löneinkomster, som af byamännen till dem lagligen böra ut: göras, så länge de vid sina erabeten och tjenster derstädes qvarstå. — Den i lördags sammanträdande Opinionsnämnden, som på grund af Regeringsformens 103 hade att afgöra om Högsta Domstolens ramtlige ledamöter gjort sig förtjente att i deras vigtiga kall bibehållass, stadnade med 34 röster mot 46 vid det utslag, att omröstning icke skulle anställas till uteslutande af någon bland Högsta Domstolens ledamöter. — Från Bankoutskottet hifva tvenne märkliga betänkanden till ständerna inkommit; nemligen M 24, hvaruti Utskottet antagit Decimalsystemet för myntsorterna, och fastställt I rdr riksoälds till myntenbet, hvilken skulle indelas i 100 penningar, hvardera motsvarande ungefär 2 styfver riksgälds, eller en balf sbilling; samt HM 253, som tillstyrker upphäfvande, efter en viss tids slut, af tillverkning af sedlar på 46, 42 och 8 sk., hvaremot skiljemynt i silfver i stället skulle af banken hållss allmänheten tillhanda, för att öfverallt spridas i rörelsen. — Det förra beslutet, som utgjorde utskottsmajoritetens tanka, hade en stark, men delad minoritet emot sig. Bland reservanterne märkas biskoparne Agardh och Heurlin, doktorerne Sandberg och Norström, hrr Lagergren, Gråå och Almgren, Petter Gabrielson från Gefleborgs län, m. fl. — Privatbankerna lära, om Bevillningsutskottets nyligen fattzde förslag går igenom, komma att vidkönnas en beskattning af ej mindre än femton procent ef sina aktieutdelningar. —— Nr m—— LE — Öfverståthållaren m. m. friherre Sprengtporten gaf i lördags en stor bal, som hedrades med den kungliga familjens närvaro. — Enligt berättelse skall hr Rääfi Småland hafva besluiit att frånrycka tiden ett af sina mäktigaste stöd. Han bar nemligen lemnat Statsutskottet, cch lärer vara betinkt på att resa till sin hemort. — Den utmärkte viohnspelären br Ernst har af Konung Fredrik VII i Danmark blifvit utnämnd till riddare af Dannebrogsorden. (D.A-.) — På bokhindelsväg snkomna underrättelser. från Finland förmäla, att åtskilliga arbeten på svenska der nyligen utkommit; såsom t. ex. Fosterländskt Album (utg. af. brr Tengström, Kellgren och Tegerstedt), en kalender benämnd i Aura (deri framför allt ett af v. Essen meddeladt stycke cDet farliga skrinet, börmärkas), en bearbetning af den gamla nordiska sagan om Aslaug, Joukahainen m. iw. — Hr Ridderstad skall ånyo bafva inlemnrat en pjes till Mindre Teatern. Styckets titel lärer tills vidare skola utgöra en hemlighet. — En nouveaut på Kongl. Teatern, Frun In-! kogniton, omtalas äfven. — Enligt Friskytten, skall: den sjuka dansösen, som ej kunde dö förr än hon fått se Jenny Lind, vara m:1l Rosengren; olyckans son, till hvilken recetten af Lucie skall snslås, bofsångaren Bergs döfstumme son; och den fordna kamraten, om hvars barn mal Lind åtagit sig! att draga försorg, aflidna fru Lidberg. ——— — Reformvännernas sällskap hade i går eftermiddag sin första sammankomst på Lilla börssalen till en förberedande rådplägning om syftningen af och sättet för sällskapets blifvande verksomhet. Som endast ett mindre antal blifvit speeielt averterade om dennasammankomst, voro endast 54 representanter närvarande at serskilda stånd; men det tillkännsgafs, att ett större antal ämnade infinna sig till nästa sammankomst. Hr kammarherren Hallenborg anmodades W fört ordet för aftenen. Representationsfrågan u gjorde uteslutande äm net för dagen. De ledamöter som yttrade sig voro: professor Thomander, baronerne A. C. Raab och Aug. Hermelin, borgmästaren Ekh Im, talmannen Hans Jansson, boktryekaren Hjerta, vice talmannen Brinck, ryttmästaren Carl Reinbold Tersmeden, kongl. sekreteraren: Dalman, kammarherren von Paykuil och brukspatron Indebetou. Aila dessa talare öfverensstämde. deri, att det i afseende på frågan om ettreformförslags uppgörande vore skäl, att iakttaga en sådan förmedling, att utsigterne för en framgång åt reformen derigerom icke aflägsnades till: ett :lltför obestämdt fjerrap. I frågan om, buru långt denna förmedling borde sträcka sig, eller buru långt reformvännerna berde räcka ut handen åt sina motståndare, voro dock meningarne något olika, och gsnska Lfliga och varma framställningar förekommo i afseende härpå. Den ena meningen syntes antaga såsom hufvudsak, stt förmedlingen eller förlikningen med reformens motstindare borda i främsta rummet tagas i betraktande, och yrkades af baron Raab (som likväl, att döma af hans yttranden, betydligt närmat sig reformvönnerna sedan förra riksdagen), baron Hermelin och hr Dalman. Den andra meningen var, att då önskningarna för reformen inom representationen hittills egentligen visat sig hos Borgareoch Bondeståndens majoriteter, samt en dermed öfverensstämmande minoritet inom de öfriga stånden, så borde mani främsta rummet afse en sådan förmedling, hvarigenom en öfverensstämmelse i tänkesätt måtte vinnas emellan reformvännerne sjelfva och ett stöd derför ifrån nationen i allmänhet kunna erhållas; men att man, med bibehållande af denna utgångspunkt såsom hufvudsak, tillika kunde och borde tillse, huru långt dessa majoriteter kunde gå motståndarne till mötes. För denna åsigt, eller ungeförligen. i öfverensstämmelse dermed, S sat a Tam akeoANN:

28 februari 1848, sida 2

Thumbnail