Aftonbladet – 28 februari 1848, sida 2

— Det ser nästan ut som om våra universiteter, i vissa utvecklingar af sin administration, skulle hafva för afsigt att sjelfva gifva tidehvarfvet vapen i händerna under kampen mot det föråldrade skicket. Det är således icke nog med allt det anmärkningsvärda vid föreläsningarne, vid proessorernas opassande kommunslbestyr och en mängd traditionella svagheter, vidlådande våra lärosäten från äldre tider; utan man lägger härtill nya abderitismer, (för att nyttja en Upsalatidnings uttryckssätt), och det i synnerhet genom föreskrifter för studentexamen, hvilken man lärer anse kunna regleras nästan bur som helst, och framför allt önskar begagna såsom ett ofelbart medel, ett slags areanum, att konserveza akademien. Wi läsa härom i tidningen Upsala för den 22 Febr. följande, hvaraf i synnerhet slutet egmar sig till betraktelser, och förtjenar görss allmännare bekant: För studentexamens undergående i början af innevarande termin, hafva 84 aflaggt de stadgade skrifprofven, af hvilka 59 blifvit både för sitt latinska och svenska prof, samt 8 för det svenska, till examen admitterade. Af dessa 67 hafva 54 anmält sig till examens undergående, men blott 35 erbållit tillräckligt betygsantal, för att blifva studenter. — De latinska stilprofven utgöras blott af öfversättningar från svenska tilllatin, mende svenska äro korta afhardlingar eller s. k. krior. Det torde intressera mången att se, hvilka äranen blifvit för sistnämnde afbandlingar framställde innevarande termin: Fåfäng gå lärer mycket onåt. Hvilken betydelse ägde Calmare-unionen för Syverige? — Det gifves ingen ljufvare näring för själen än sanningens kunskap. LactantiusDoriskt folklynne, betraktadt i sitt) förhållande till Lycurgi lagar. Det gagn du gör och sjelf försakar, I hvad för krets dig lyckan gaf, Dör ej med:dig, och sorgen vakar, Ehvar fötjensten har en graf(!?) Om vi räkna kunskaper till det som är skönt och ärevärdt, men mera den ena än den andra,