Aftonbladet – 24 februari 1848, sida 1

på någon tid, så var inte orolig för mig ... Om du inte skulle återse mig på länge, så haf tålamod bara. Om du inte skulle återse mig på mycket länge ... om du kanske aldrig skulle få återse mig, så sörj bara inte alltför mycket. Jenny: Ah! Halifax: Tänk bara någon gång på din barndomsvän, den gode James, på din make, den arme Halifax, som du redan: mer än till hälften hade förbättrat, och den du till slutet säkerligen hade gjort till fullkomligt hederlig karl ... om Gud-gifvit dig tid dertill. Men gråt inte; det tjenar till ingenting, det bara bedröfvar mig ... Hm, hm, vårarna hindra mig att se hvad jag skrifver. Jenny: Ack, min Gud! min Gud! Halifax: Och, ser du, det ges ögonblick då kallblodighet behöfves. Det är således afgjordt att du, så snart jag farit till Londoå, reser till Frankrike, utan att förut. ha. afvaktat underrättelser om mig, det skulle uppehålla dig alltför länge, Du ska der träffa, Gertrud, och som du inte har mycket pengar, hon ännu mindre, och jag inte alls några, si tag det här smycket, hvilket, om jag inte bedrar mig, ska vara värdt rätt mycket. Jenny: Hvad är det? . Halifax: Ett halsband; du kan sälja det,Zdet illhör oss verkligen; jag har betalt det tillräckligt lyrt. Hys derför inga skrupler; du kan säga att let är ditt, din verkliga tillhörighet! ... Jag, dermot ... Jenny: Du går; hvart ämnar du dig? Malifax: Jag ska skrifva brefvet till Gertrud; här finns ja hvarken penna, bläck eller papper ... ag kommer tillbaka om ett ögonblick (afsides, ser vå klockan) Jag har inte mer än en qvart till på nig. (Högt) Farväl ... omfamna mig ännu en gång .. det är kanske den sista. Mod nu bara, vänta nig här. (Går in i kammaren till venster.) SJUNDE SCENEN. JENNY (ensam). o Mod ... ja, jag ska vara modig och lugn, åtninstone bjuda till avt vara det ... Men jag är äker om att han inte sagt mig allt. Faran, som retar honom, är större än han vill tala om för mig -. Ah, jag ska inte resa till Frankrike, jag ska dess ställe följa honom till London.! (Sir John