—XX NNE ENE —— mmm———EE uppträden; en talrik folkhop sökte nedrifva det tus bon bebott, men hindrades af militären. Stort missnöje emot gensdarmeriet fortfor, och hvar någon medlem deraf vizar sig, skalla hvisslingar och utrop ef missbelåtenhet. Tvenne dszgar före dessa händelser hade grefvinnan Landsfeld råkat i konflikt med folzet på Theatinergatan,. En pistol, som bon bar hos sig, hade blifvit antingen tappad eller henne frånryckt af folket. Nu började ett vildt tumult; grefvinnan bortrycktes af folktopen ccb kunde med största svårighet, genom gensdarmers biträde, rädda sig i Theatinerkyrkan, drifrån bon eskorterades hem af en stark vakt, genom en folthop af omkring 2000 persner, som mottogo henne med skritx och hvisslingar. SCH WEIZ. Vid edsförbundsdagen sntogs, med 49 14 röster (af Zärich, Zug, Solotburn, Schaffnzuseo, S:. Gallen, Aargau, Tessin, Wallis, Ge teve, Wazdt, Tburgau, Graubänden, Freiburg, Glarus, Schwyz, Luzern, Bern och Basels landskap) den af niomannautskottet framställda hemstållning om Jesuiterna, enligt hvilket frågan om dem skulle betraktas såsom redan afgjord ge om edsförbundets beslut af den 3 September 41847 (om ordens förvisning ur Schw:iz) och Förorterna uppdragas att vaka öfver verkställigheten. Neu chatel och staden Basel (isgendera tillhörande f. d. Söndringsförbundet) instrmde icke häri. — Med lika röstantal antogs utskottets förslag att i afräknirg på den ålagda krigskostnad:ersattningen använda f. d. Söndringsförbundets under beslag lagda kassor. So:a Rådet i Luzern bestöt ssmma dag upphörandet af statens biträde för Schweiz:res anvärning till utländsk krigstjenst. ITALIEN. Det nämndes i girdagsnumret att Konungen af Sardinien utfärdat en kungörelse med löfte om en konstitution, och ait de uppgifna grunddragen dertill öfverensstämma med franska kartan. Konung Carl Albert skall äfven hafva fast beslutat att, till hvad pris som helst, försäkra italienska staternas sjelfständigbet emot österrikisk mellankomst. Det statslån af hundra millioner, till hvars upptagande Conswrtan nyligen samtyckt, skall bufvudsakligen vara bestämdt till rustningar. Ett läger af sardinska troppar skulle ofördröjligen bildas, och till detsamma förväntades äfven troppar från Toscana och Kyrkostaten; hHvar:f man slutade att den så ksallade italienska ligan icke endast var till i blotta teorien. Enligt franska bladet Union Monarchique hade Konung Carl Albert äfven för afsigt att inrätta två nya kavallerireg-menten, bestående blott af Polackar; såsom befälkafvare omtalades den unge furst Czartoryski. Den sednare delen af detta rykte bar väl den gamle furst Czartoryski låtit motsäga i-Journa! des Debats, men med tillägg att hans son skulle tacksamt emottagit ett så lydande anbud, om det verkligen egt rum. I Modena hade hertigen höjt utskylderpa, särde!es för judarna; han ville härmed bestrida de kostnader, som Österrikes bistånd ådrager bocom. Så väl i hufvudstsden Modena som i det modenesiska Reggio hade arresteringar blifvit företagna mot flera förnäma personer; missnöjet var allmänt. Söndagen d. 46 Januariafgingo en delaf österrikiska hjelptropparna bråd-: störtadt till Mantua, för att, som det sades, qväfva ett uppror. Det är bekant, att utom den ibland italienarne träffide öfverenskommelsen att icke röka tobak, för att icke rikta österrikiska regeringen, som gjort tillverkningen deraf till ett regal, -hade man äfven beslutat afbålla sig från lotterispel, emedan lotteriet är en annan inkomstkälla för kronan. Det sednare beslutet troddes. dock : omöjligt att hålla för de spellystne italienarne; helst öfver bufvud 40,000 lottsedlar plögade säljas till hvar dragning. Imedlertid bar karakteren hos Lombardern2, äfven i denna punkt, visat sig fastare än man! trott: till sista dragningen i Milano försåldes endast 414 (elfva) lottsedlar. INeapel visste man ännu icke hvart Konungens beryktade biktfader, pater Cocle, tagit vågen; somliga påstodo, att ban begifvit sig till Benevento, andra att han vore i Caserta, mån-! ga ville veta att han vistades ucdangömd i. kungliga palatset. Han var af Liguorianernas, orden (en bekant underafdelning af Jesuiter-! orden) och bodde i Liguorianklostret S:t Antonello i Neapel. Hans boning der liknade full-; komligt:en munks tarfliga cell; men genom-! gick man en liten mörk gång, af några få stegs längd, så intrådde man i en med asiatisk lyx! utstyrd våning. Paterns inflytande var sådant, att mnistrar ofta väntade på audiens bos honom i denna ging. Under upproret bade man! OO RTR Sir John: Ja så, du beskyddar oskulden?... du!