Aftonbladet – 17 februari 1848, sida 1

Kyparen: Det skall ske. (Går. Värden (till pigan, som i detsamma kommer in): Nå, reser hon eller stannar hon qvar? Pigan: Hon far, så snart hon råkat herr Sampton. (Går.) . ANDRA SCENEN. VÄRDEN (ensam). Det är ändå något besynnerligt — en ung flicka, som reser ensam, kommer klockan sex på aftonen och vill fara sin väg igen klockan åtta, och inte beller säger sitt namn. Ja så, det är väl sant att jag inte frågat henne derom, men — — ah! se der kommer någon! TREDJE SCENEN. VÄRDEN. LORD DUDLEY. Lord Dudley (insvept i en kappa, stöflorna betäckta af damm): Min vän, är ni värd här på värdshuset? Värden: Je, ers exellens, till er tjenst. Lord Dudley: Så hör då, kom hit. Värden: Ja ha, jag hör. Lord Dudley: Har inte en ung flicka omkring 17 eller 48 år, med svarta ögon, svart hår, för öfrigt ganska vacker, tagit in här? hon reser ensam i en vagn åtföljd af en bonde. Värden: Jo, nyss på stunden. I Lord Dudley: Hvar är hennes rum? Värden: Der. Lord Dudley (pekar på högra fonddörren): Kan jag få den der kammaren? Värden: Den har i fyra dagar varit bebodd af en ung herre. o . Lord Dudley: Kanske han afstår den åt mig? Värden: Det tror jag inte, ty han är förfärligt envis. Lord Dudley: Men kan jag inte få något annat rum, då? I Värden (pekar på fonddörren): Om ni vill ha det här. i Lord Dudley: Ja, gif mig det. Se der är betalning. (Ger honom två guineer.) oc Värden: Två guinter! Tusen tack, nådig herre. Om hans nåd behöfver något, så var bara så nådig och befall. Hans nåd kan räkna på mig. I Lord Dudley: Ställ så fort som möjligt i ordning det der rummet åt mig, det är alit hvad jag vill,