Aftonbladet – 15 februari 1848, sida 2

ving, för införskaffande hit till länet af starka Norrska eller Norrländska hingstar, och tecknade sig nu till en början 40 af Hushållssällskapets ledamöter, och skulle genom utgående cirkulärskrifvelser till Gillenas Herrar Ordförander uppmaning till teckning inom olika delar af länet utgå, och sedan en sådan någorlunda talrik blifvit åstadkommen, skulle åt en blifvande bolagsstämma den närmare organiseringen af föreningen, samt reglementets uppsättande m. m. öfverlåtas. Till nya Ordförander hafva under året blifvit valda uti de afgåendes ställe: inom Norrköpings och Bråbo Hushållsgille: Hr grosshandlaren Jacob Philipsson efter Hr brukspatron D. Reder. I Kinda Hushålls-gille: Hr kapten Axel Pauli på Stjernevik efter Hr kammarherren m. m. friherre A. Friesendorff. Uti Göstrings Hushållsgille: Hr kapten friherre M. Klingsporr efter Hr bergmästaren C. E. Sjögren. Uti Hushållssällskapets förvaltnings-utskott valdes till ledamot efter kammarberren frih. August Friesendorff, som afflyttat ur länet, Hr fabrikören John Swartz, och till ledamot uti revisionsutskottet efter Hr prosten Jacob Abrahamsson, Hr löjtnanten L. F. Bergenstråle. He kontraktsprosten A. Brunn ingick såsom Direktör för Sjögestads landtbruksskola efter brukspatron H. Ekelund och grefve Carl Sinclair på Gerstorp invaldes till suppleant efter kontraktsprosten Brunn; för öfrigt är Direktionen öfver nämnde skola densamma som förra året. Tiden medgaf ej att uppläsa hela årsberättelsen, men föredrog Sekreteraren ur densamma hvad som rörde Sjögestads landtbruks-skola, hvaraf syntes att skolan befinner sig uti en för:oppningsfu!l utveckling. — Beväringsexercisen. I anledning af hr krigsministerns förslag till förlängd beväringsexercis innehåller Wermlands Tidning) en väl krifven artike!, likväl nästan alltför radikal, emedan den anser beväringsexercisen helt och hållet öfverflödig, och hvari man läser bland annat följande: Ser man tillbaka på de sistförflutna 30 åren, och beräknar de uppoffringar af tid och pengar landet gjort för en fullkomligt ändamålslös bevärings-exercis, så animerar det verkligen icke ull ytterligare fördubblade ansträngningar för samma sak. Blott genom Wermlands-beväringens exercering kan man minst beräkna en förlust af 50.000 rdr årligen uppkomma. Trettio år cch 50,000 rdr gör ett kapiial af 4!, million. Hade detta kapital och dessa armar blifvit använde på förbattringen af provinsen: kommunikationsanstilter, så skulle de kanaler, railvägar och landsvägar, hvilkas anläggning eller förbättring nu är föremål för dagens fromma önskningar och strider, långt för detta varit färdiga och hunnit i Wermlands ekonomiska angelägenheter sprida ett lif och ett oberoende, hvilka de nu till stor del sakna.