AA AZ EREKTION OOArrnEDe (Insänd! 3 Svar, på snågra ord rörande herr C. Tolties j uppsats om jernvägslinienr, infördt i gårdagens Aftonblad. RO Att den anonyme insändaren, i likhet med andra af sitt följe, drifvits af dolda motiver, men svårligen af nit för saken eliier af begär till kunskaps vinnande i ämnet, torde förefalla en hvar klart nog vid genomläsandet af den citerade artikela, ty hvarföre eljest förblifva i overksamhet hela tiden sedan den 4:de Januari, då herr grefve von Rosens motion befanns in extenso införd i Aftonbladet? — Hade han skänkt samma motion behörig uppmärksamhet, en uppmärksamhet det vigtiga ämnet förtjenar, skulle han utan tvifvel funnit, att denna eljest förträffliga uppsats just i det ifrågavarande fallet var defekt. Hvarföre icke då direkte från själen i företaget söka upplysning? ty hvem kunde väl bättre än hr grefven sjelf förklara sina egna uppgilter? Få personer lära förena sig med insändaren i omdömet, att det varit nog djerft efterkomma sin principals fordringar, hvilket allena varit min händelse, i det jag fulgjort sir John Rennies mig lemnade instruktion. Deremot torde många stämpla insändaren sjelf! med djerfhet. Mitt kostnadsförslag uppgifver jernvägen med dubbel bana, i sitt mest kompletta akick, beräknad för framtiden, eller sådan den bör se ut, då Östersjön och Nordsjön blifvit sammanbundne. Ått ju dessförinnan åtskilliga inskränkningar kunna göras och möjligen enkel bana förslå, samt således kostnaden i proportion reduceras, vill jag ej bestrida. Men som denna undersökning för närvarande icke ligger inom sferen af mitt uppdrag, tillkommer det mig ej heller att deröfver gifva ett utlåtande. För öfrigt är det min innerligaste önskan, att sedan företaget nu äger en själ, det äfven snart måtte få en kropp (Body), ty med den förres, om också enthusiastiska verksamhet, utan den sednares samverkan, uppstår ändå aldrig ett så högst materielt ting, som en jernväg. Slutligen får jag tillägga, att det framgent skall blifva min pligt och mitt nöje, att, så vidt möjligt, besvara alla förfrågningar i ämnet, då de nemligen göras behörijen samt undertecknas med insändarens rätta namn. Icke så med anonyma artiklar. Den som rädes för sitt namn, förtjenar ingen uppmärksamhet, är ej värd något svar. Stockholm den 40 Februari 4848. Carl Tollie.